Facebook noscript imageGudmundson: Med full kraft mot 2011 års hotbild
Per Gudmundson
Ledare
Gudmundson: Med full kraft mot 2011 års hotbild
Det svenska inslaget i den internationella terrorismen är stort. På bilden en jihadists packning, ur en propagandafilm från Syrien.
Det svenska inslaget i den internationella terrorismen är stort. På bilden en jihadists packning, ur en propagandafilm från Syrien.

Sverige är ett säkerhetsproblem för omvärlden. Den nya terroristlagstiftning som regeringen föreslår kommer inte att räcka.

Hur kan det komma sig att en svensk medborgare – Malmöbon Osama Krayem – just nu står åtalad för ett av Europas värsta terrordåd? Varför var lilla Sverige, uppe vid polcirkeln, ett av de länder som hade flest jihadister i Islamiska statens terrorkampanj i Syrien och Irak?

De svenska terrorismlagarna har annars vässats en rad gånger de senaste två decennierna. 2002 infördes finansieringslagen som gjorde det förbjudet att samla in pengar till terroristorganisationer. 2003 infördes terroristbrottslagen. Då blev terrorism ett eget brott, även om gärningarna som sådana även förr hade varit kriminaliserade. 2010 instiftades rekryteringslagen – det blev förbjudet att uppmana eller utbilda till terrordåd.

Terrorismlagarna har dessutom breddats i omgångar. 2016 utvidgades rekryteringslagen för att förhindra utländska terrorresor. Samtidigt vidgades finansieringslagen i samma syfte. I förra veckan skickade justitieminister Morgan Johansson (S) nya förslag – en bredare definition av terroristbrott, skärpta straff och en mer samlad lagstiftning – på remiss till lagrådet. Den nya terrorismlagen föreslås vara på plats i juli 2022.

Vid en ytlig betraktelse kan det se ut som att Sverige således har legat i framkant. Massor av lagar på bara tjugo år!

I själva verket har svenska regeringar fått släpas baklänges motvilligt. Finansieringslagen tillkom för att genomföra FN:s konvention om bekämpande av finansiering av terrorism. Lagen om straff för terroristbrott instiftades för att genomföra EU:s rambeslut om bekämpande av terrorism från 2002. Rekryteringslagen tillkom på grund av ändringar i rambeslutet och Europarådets konvention om förebyggande av terrorism. Straffansvaret i densamma utvidgades 2016 efter FN:s säkerhetsrådsresolution mot utländska terroriststridande. Även finanseringslagen ändrades med anledning av säkerhetsrådets resolution.

På två decennier har det knappt förekommit en enda proaktiv åtgärd. Svenska lagstiftare har varit reaktiva. De antiterrorismåtgärder vi infört, har vi påtvingats av omvärlden.

Morgan Johansson har därvidlag inte varit sämre än sina företrädare. Området har varit försummat av Beatrice Ask (M) och Thomas Bodström (S) dessförinnan. Tvärtom förtjänar justitieminister Johansson snarast en blomma. Förslaget som nu går till lagrådet är något så sällsynt som ett nationellt initiativ.

Det säger en del om hur långt under isen ett politikområde har varit när Morgan Johansson kan upplevas som en höjdpunkt.

Samtidigt har vi fört en invandrings- och integrationspolitik som har utvidgat mängden potentiella säkerhetsproblem, såväl vad gäller hemodlad extremism som direktimporterat utanförskap. Några seriösa ansatser att vända utvecklingen – från växande radikala miljöer till krympande – har inte kunnat skönjas. Även här har lagstiftarna varit reaktiva, inte proaktiva.

Svenska politiker har inte insett vad de själva har låtit ske. Våra grannländer betraktar oss allt oftare som säkerhetsproblem. Omvärlden har fått tvinga på oss lagstiftning.

Läs även: Bombmannen borde ha behandlats som en terrorist

Den samlade terroristlagen är ett yrvaket första eget steg. Men ska vi ha en chans att komma ikapp måste vi blicka framåt, snarare än reagera på det som redan har hänt. Det krävs en analys av samhällets demografiska, politiska, ekonomiska och tekniska utveckling på tio eller tjugo års sikt.

Med dagens politik – hur tror vi att de radikala miljöerna ser ut om ett decennium? Växer de islamistiska kretsarna? Leder dagens tendenser till ökande eller avtagande våld i de autonoma nätverken och vit makt-rörelserna? Vad händer när välståndet växer på den afrikanska kontinenten eller när västvärldens oljeberoende minskar och arabdiktaturernas ekonomi skälver? Hur utvecklas de ryska vasallstaterna? Vilka möjligheter öppnas för terrorister med drönare och AI? Hur sårbara är våra kommunikationer och vår energiförsörjning när vi har självkörande lastbilar och ny kärnkraft?

När den analysen är gjord, är det dags att börja snickra på åtgärder. Just nu lagstiftar vi mot 2011 års hotbild.

Läs även: Trettio års flathet bakom att IS-kvinnorna går fria

Per Gudmundson

Tidigare medarbetare på ledarsidan. Utbildad vid journalisthögskolan i Stockholm. Bakgrund som journalist vid SVT, SR och kommersiell tv, 13 år som ledarskribent i SvD. Tills nyligen presschef i KD.