Hösten 2005 upphörde Mahad att existera. Eller rättare sagt: sedan dess har han inte lämnat något spår hos svenska myndigheter.

Mahad hade registrerats som invandrad till Sverige något år innan, gift med Leyla i Göteborg, som var frånskild med barn. Äktenskapet arrangerades av släktingar i Somalia.

Men 2005 gick Leyla tillbaka till sin förre man Farhan. Tillsammans har de sex barn, födda både före och efter det korta äktenskapet med Mahad.

Fastän Mahad inte existerade efter 2005 hade han viss betydelse för svenska skattebetalare, i synnerhet genom sin enskilda firma, som vi kan kalla Mahad consulting, i Göteborg. Där anställdes både Leyla och Farhan. Den senare under fyra år med hjälp av anställningsstöd och lönebidrag från Arbetsförmedlingen. Någon faktisk lön betalades dock inte, eftersom där inte förekom någon egentlig verksamhet. På den uppgivna postadressen såg ingen till bolaget.

Flera pass och körkort utfärdades under åren 2009–2019 i Mahads namn. Men de bär Farhans bild. Mahads hyreslägenhet i Angered användes systematiskt till andrahandsuthyrning åt en lång rad personer. Men Mahad har inte bott där.

Farhan var i stället Mahad, närhelst det behövdes.

Under flera års tid rullade lönebidragen in, som en guldkant på familjens tillvaro, som annars till stor del finansierades via barnbidrag samt hemvårdsbidrag på totalt cirka 11 500 skattefria kronor i månaden (2018). Leyla och Farhan dömdes till slut för grovt bedrägeri och urkundsförfalskning. Tillsammans blev paret återbetalningsskyldiga cirka 745 000 kronor till Arbetsförmedlingen.

Bedrägeriet uppdagades vid en av Arbetsförmedlingens uppföljningar. Men förundersökningsprotokollet visar att staten genom åren har haft många tillfällen att upptäcka. Utöver själva bedrägeriet med lönebidragen finns en lång rad falska folkbokföringsuppgifter, felaktiga identitetshandlingar, oriktiga taxeringsuppgifter, tvivelaktiga sjukintyg, med mera.

Förundersökningen var osedvanligt omfattande. Sedan en tid pågår nämligen ett myndighetsöverskridande samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten. Syftet är att komma åt välfärdsbedrägerier.

Rättsfallet lyfts fram som typexempel i en ny rapport från Skatteverket i ett pilotprojekt för att kartlägga hur felaktig folkbokföring används i brott. Skatteverket konstaterar att folkbokföringsbedrägerierna är omfattande. Verket har under ett knappt års projekttid identifierat drygt 500 ”strategiska adresser” där misstänkt organiserad brottslighet utnyttjar folkbokföringen i brottsupplägg. Utredningarna omfattar 675 individer med personnummer och 904 med samordningsnummer. Omkring 200 av dessa har då befunnits vara utvandrade.

Rapporten är som en katalog över svensk naivitet: skenäktenskap, madrassboenden, ankarboenden, skeninvandring, målvakter, samordningsnummer, identitetskapning, människoexploatering… Med hjälp av e-legitimation och BankID organiseras vidsträckta bedrägerier utan individkontroll. Det finns exempel på aktörer som förfogat över 60 BankID i en och samma mobiltelefon.

Läs även: Trettio års flathet bakom att IS-kvinnorna går fria

Slappheten med folkbokförings- och identitetsuppgifter göder välfärdsbrottslighet. Systemen har utformats i en anda av tillit för att underlätta hederliga medborgares myndighetskontakter. Hänsyn till personlig integritet har överskuggat behoven av kontroll. Samkörning av register har ansetts som maktmissbruk. Myndigheterna ligger inte heller precis i frontlinjen vad gäller modern teknik för att identifiera avvikelser.

I kombination med en närapå oreglerad invandring har detta lett till en situation där ingen kan svara på hur många som faktiskt bor i landet. Ska vi ha en chans att reda upp det krävs en modern och inträngande folkräkning, systematisk utvisning, biometriska pass, sekretessbrytande registerföring och (som moderata debattören Rebecca Weidmo Uvell klokt påpekar) möjligheter för myndigheterna att använda AI för att hitta misstänkt verksamhet.

Falska identiteter svarar ju inte på myndigheternas kallelser.

Eller som svårigheterna sammanfattas i den välformulerade och uppgivet humoristiska tingsrättsdomen från Göteborg: ”Vad gäller samtliga åtalspunkter finns det en person inblandad, [Mahad], som tingsrätten inte fått förmånen att träffa även om han till namnet figurerar gång på gång.”

Läs även: Baylanrepubliken Sverige