Andelen som utsatts för brott minskade med 12,5 procent under pandemirestriktionerna. Det kan utläsas ur Nationella Trygghetsundersökningen (NTU) som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerade på tisdagen. Andelen i befolkningen som utsattes för brott mot person 2018, före pandemin, var 23,1 procent. Under ett år med fulla coronarestriktioner, 2020, var andelen brottsutsatta i stället 20,2.

Restriktionernas betydelse är mest uppenbar i brottskategorier som kräver folksamlingar. Fickstölderna minskade med 39,3 procent mellan 2018 och 2020. Brott som fungerar på internet påverkades däremot inte. Nätkränkningarna och försäljningsbedrägerierna låg kvar på samma nivåer.

Även andra brott som följer av mellanmänsklig kontakt minskade under pandemin. Andelen unga män (16–24 år) som utsattes för misshandel sjönk med 17,6 procent mellan 2018 och 2020. Andelen unga kvinnor (20–24 år) utsatta för sexualbrott sjönk med 21,8 procent.

Resultaten i NTU speglas i statistiken för anmälda brott. Även där har en tydlig effekt av restriktionerna noterats, vilket Bulletins ledarsida skrev om i vintras (21/1).

Därmed kan vi också ganska säkert fastslå en gräns för hur mycket vanliga hederliga medborgare kan påverka sin utsatthet för brott. Om vi alla upphör att umgås, slutar att åka kollektivtrafik, håller oss instängda i hemmet, undviker restaurangmiljöer och avstår från att resa kan vi förhindra uppemot vart åttonde brott. Vad gäller de mest kränkande brotten mot den personliga integriteten kan vi stoppa vart femte.

Det är förstås inte oävet, även om priset i form av frihetsinskränkningar är högt.

Men trots nedgången i brott under covidrestriktionerna är brottsligheten alarmerande hög. Det är fortfarande en påtaglig andel av befolkningen som utsätts under ett år.

Läs även: Vi kan låsa in oss själva, eller låsa in brottslingarna

26,9 procent unga kvinnor (20–24 år) uppger att de utsatts för sexualbrott 2020. 4,9 procent unga kvinnor uppger att de våldtogs.

8,9 procent av unga män (16–24 år) har misshandlats. 4,6 procent unga män har rånats.

Brottsligheten medför en betydande oro som kraftigt begränsar medborgarnas tillvaro. Särskilt gäller detta unga kvinnor (20–24 år). 50 procent känner sig otrygga när de vistas ute på kvällen i det egna bostadsområdet. 45 procent känner oro för att angripas sexuellt. 32 procent anpassar vägval och färdsätt. 20 procent avstår rent av från att gå ut av oro för brott.

Ska den brottsligheten stävjas måste gärningsmännen låsas in, inte allmänheten. Men det återstår för regeringen att prova.

Pandemin fick alltså betydande effekt på brottsutvecklingen att döma av Brå. Man kan undra om den dessutom räddar regeringen. Sedan 2014, då regeringen Löfven tillträdde, har kurvorna i en rad brottskategorier pekat brant uppåt. Detta har avspeglats i väljarnas preferenser – lag och ordning rankas numera bland de viktigaste politiska frågorna. Men med covidrestriktionerna bröts den negativa utvecklingen.

Regeringen Löfven låste in befolkningen. Nästa regering får låsa in bovarna.

Läs även: Invandring bakom majoritet brott