Facebook noscript imageGudmundson: Skjutningarna är ett politiskt misslyckande
Per Gudmundson
Ledare
Gudmundson: Skjutningarna är ett politiskt misslyckande
Inrikesminister Mikael Damberg (S) och justitieminister Morgan Johansson (S) har misslyckats. Foto: Henrik Montgomery, TT.
Inrikesminister Mikael Damberg (S) och justitieminister Morgan Johansson (S) har misslyckats. Foto: Henrik Montgomery, TT.

Skjutvapenvåldet är utom kontroll. Den historiskt svaga rödgröna regeringen har inte kraft att vända utvecklingen. Högeroppositionen måste forma ett enat, tydligt och realistiskt alternativ till vänsterns politiska misslyckande.

Det såg ett tag ut som att 2021 skulle bli ett bättre år, med färre skjutningar än åren innan. Men i veckan uppdaterade polisen sin statistik. Alla månader utom maj, visade de nya siffrorna, hade egentligen haft fler skjutningar än vad som noterats i tabellerna. Så nu är även innevarande år mer som det brukar vara nuförtiden.

Kriminologen Manne Gerell konstaterar på Twitter att 2021 inte längre kan betraktas som någon ”egentlig framgång”. Det som hade sett ut som en tydlig minskning i antalet skjutningar ska i stället ses som ”säsongsvariation” på en annars ”ganska hög nivå”. Under årets första sju månader har det skett sammanlagt 180 skjutningar, enligt polisens nya statistik.

Det är högsäsong just nu. Polisen har registrerat 34 skjutningar under juli månad, samma antal som i maj och juni. Mer än en om dagen.

Augusti har inte börjat bättre. Vid skjutningen i Kristianstad på tisdagen skadades tre personer, varav en kvinna i 60-årsåldern. Dådet tros vara länkat till en annan skottlossning, på måndagen, där ingen dock tycks ha skadats. Tre personer har anhållits. Samtliga misstänkta är unga.

Läs även: Finns det något alternativ till Morgan Johansson?

Såväl Moderaternas rättspolitiska talesperson Johan Forssell som Kristdemokraternas dito Andreas Carlson och Sverigedemokraternas Katja Nyberg uttalade sig på onsdagen och krävde skärpta åtgärder. Högeroppositionen har helt rätt. Kriminaliteten är den enskilt mest oroande frågan i Sverige just nu, och regeringens arbete kan inte beskrivas som annat än otillräckligt.

Men faktum är att det råder tämligen bred enighet om vad som behöver göras. Straffen måste skärpas, ungdoms- och mängdrabatterna avskaffas, inlåsning och utvisning bli norm, polisens verktyg vidgas, etcetera. Om detta är de flesta överens i dag. Men reformarbetet är så stort, och det senaste decenniets koalitionsregeringar har varit så svaga, att mycket lite sker.

Många väljare fäster stora förhoppningar vid att en ny (höger)regering kommer att innebära ett kriminalpolitiskt skifte. Men om nästa regering får ett lika svagt mandat som den sittande är drömmen avlägsen. Det är mycket som kan gå fel om regeringen är splittrad – se bara på Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Högeroppositionen skulle redan nu kunna förbereda sig. M, KD och SD borde tillsätta en gemensam arbetsgrupp för att i god tid före valet kunna presentera ett kriminalpolitiskt handlingsprogram som utgör ett verkligt alternativ. De hundra första dagarna i regering ska ägnas åt att sjösätta efterlängtade reformer, inte till interna förhandlingar.

2021 tycks vara förlorat. 2022 måste det komma förändring.

Läs även: Spelplanen valet -22

Per Gudmundson

Ledarskribent. Utbildad vid journalisthögskolan i Stockholm. Bakgrund som journalist vid SVT, SR och kommersiell tv, 13 år som ledarskribent i SvD. Tills nyligen presschef i KD.