Rysslands aggression i Ukraina och sanktionerna efteråt medför högre priser på energi. Men huvudanledningen till att drivmedel och el gnager på svenska plånböcker finns här hemma.
Halva Rysslands samlade export består av fossila bränslen. När omvärlden nu inför sanktioner innebär det att priset kommer att stiga på energi. Sambandet är så glasklart att till och med en nytillträdd svensk socialdemokratisk finansminister som Mikael Damberg kan ana det.
På en presskonferens på måndagen redogjorde Damberg för Ukrainakrisens ekonomiska konsekvenser. Han lade stor möda på att förklara de mekanismer som påverkar svenskarna.
”Svenska konsumenter ser redan, och kan komma att se, stigande priser”, sade Damberg.
”Rysslands agerande har påverkat olje- och gaspriserna under en längre tid, inte minst i Europa, men också i Sverige. Den eskalerade situationen har lett till en risk för utbudsstörningar, om tillgången på olja och gas stryps. Det här ser vi på marknaden genom stigande råvarupriser.”
När råvarupriserna stiger, som för råoljan, leder det också till att konsumenternas kostnader, för exempelvis bensin eller diesel, ökar.
”Det har lett till stigande drivmedelspriser i Sverige”, förklarade Damberg.
Även sådant som Sverige inte importerar särskilt mycket av – som naturgas – kan påverka, genom att varan ingår i den europeiska energimixen.
Europa producerar mycket mindre bränsle än det konsumerar. Mer än en fjärdedel av EU:s råolja importeras från Ryssland. Och även om Sverige inte är storkonsument av gas, är över en tredjedel av den gas som EU behöver rysk.
”Europa är exponerat om vi får störningar i gasflödena”, sade finansministern. ”De höga gaspriserna har i sin tur fått elpriserna att öka.”
Finansminister Damberg var ovanligt pedagogisk. Men en avgörande faktor undvek han ytterst noggrant. Den stora anledningen till de höga priserna på energi är svensk politik.
Läs även: Priserna är inte olyckor i arbetet
När svensken drabbas av att elräkningen slukar en hel semesterkassa, så beror det bara till en del på kostnaden för att framställa elektricitet. Halva elräkningen består av skatt.
När svensken står vid pumpen och tvingas lägga omkring en tjuga per liter, så avgörs tämligen lite av priset på råoljan. Mer än halva priset för bensinen består av skatt. Och dieseln är ännu dyrare på grund av den politiskt beslutade så kallade reduktionsplikten, som gör att drivmedlet ska blandas upp med biobränsle.
Skatten har större påverkan än ryssen.
Om finansministern vill att medborgarna ska slippa ta stryk ekonomiskt av Rysslands krigföring, så har han alla möjligheter i världen att lindra plågorna. Det är bara att sänka skatten. Krympa reduktionsplikten.
Men det perspektivet gillar förstås ingen socialdemokratisk finansminister. Hellre då ta tillfället i akt att framhäva yttre faktorer.
Läs även: Regeringens magiska energilösning