Någon på internet tycker fel – då kan SVT:s klimatreporter inte sova.
”Ska du inte komma och lägga dig?” frågar hon. ”Jag kan inte”, svarar han och fortsätter att knappa intensivt på tangentbordet. ”Det här är viktigt. Någon har fel på internet.”
Den självlärde skämttecknaren Randall Monroe var antagligen den förste att uppmärksamma beteendet. Med karakteristiska streckgubbar har hans serie xkcd speglat internetfenomen i ett och ett halvt decennium. I februari 2008 publicerade han den nu klassiska teckningen ”Plikten kallar”.
Igenkänningen bland läsarna var stor.
Människan har i nästan hela sin existens levt i små grupper där sammanhållning mot yttre hot har varit avgörande för överlevnad. Därur kommer vår inneboende drift att korrigera avvikande beteenden. I jägar- och samlarsamhället var denna drift en tillgång. I internets gränslösa och globala värld blir den en sjukdom.
Företeelsen fick ett namn. SIWOTI-syndromet. Someone Is Wrong On The Internet.
Internets genombrott har fått omvälvande konsekvenser. Till dem hör människans föreställningar om informationssamhället. Verklighetsuppfattningen tycks ha förändrats. Förr menade man ofta att människans handlingar styrs av hennes materiella levnadsomständigheter. I dag är det en vanlig uppfattning att det primärt är informationen som påverkar.
Kanske är det därför samhället lägger oerhörda resurser på att motverka spridningen av misstänkt felaktiga budskap. Staten satsar mot konspirationstänkande. Skolor hindrar oliktänkande från besök. Internetjättar filtrerar. Tidningarna publicerar faktakollar.
Sveriges Television har, som många andra medieföretag, bestämt sig för att klimatet är vår tids ödesfråga. Public service-bolaget investerar därför en ansenlig del av det årliga mångmiljardanslaget i att upplysa medborgarna om det hot som global uppvärmning antas innebära. Ett led i denna kampanj är den särskilda klimatkorrespondenten Erika Bjerström.
Tyvärr tycks klimatkorren ha drabbats av SIWOTI-syndromet. Någon har fel på internet. Erika Bjerström kan inte sova.
I tisdagens Aktuelltsändning avsattes inte mindre än femton minuter till att korrigera privatpersoner med avvikande uppfattningar om uppvärmningen. En ingenjör Elsa Widding hade hittats, som tydligen föreläser på Youtube i egna kanalen ”Klimatkarusellen”. SVT:s granskning visade att hon, och några till, ”inte accepterar den etablerade klimatforskningen”.
Granskningen har tydligen föregåtts av viss vånda hos SVT. Man har beaktat risken att ”ge utrymme åt perspektiv som visar sig vara felaktiga eller illa underbyggda”, men uppenbarligen har det upplevda behovet att rätta fel på internet vägt tyngre.
SIWOTI-syndromet i sin prydno.
Det ska sägas att SVT inte är ensamt i ivern att tillrättavisa enskilda. För några år sedan, till exempel, hade Dagens Nyheter föresatt sig att försvara den enhetliga politiska viljan till oreglerad invandring. Utan detta sammanhållande kitt skulle demokratin falla, tycktes man mena (det här var innan hela det politiska etablissemanget hade gjort sin helomvändning hösten 2015). Men redaktionen anfrättes av SIWOTI-syndromet. En privatperson under pseudonymen Julia Caesar, som envisades med att publicera kolumner på en dansk blogg, höll reportern Niklas Orrenius sömnlös. Inte förrän DN tagit till journalistikens tyngsta vapen, oannonserat hembesök och påföljande uthängning, kunde reportern få ro. Någon hade haft fel på internet.
Läs även: Moderaterna de gröna – hur rädd ska man vara?
Man skulle kunna skratta, precis som man ler igenkännande åt Randall Monroes skämtteckning. Men för de individer som utsätts för mediekoncernernas korrektionsinsatser är det mindre roligt. Människan är ett socialt djur. Att utmålas av rikstäckande medier som ett hot mot samhället är djupt sårande. Det är därför medeltidens skampåle anses inhuman i dag.
Det finns ett annat problem också. När redaktioner med ambitionen att vara rikslikare använder sitt grova artilleri mot enskilda riskerar man att sätta en hämsko på den fria åsiktsbildningen. Människor ute i landet får uppfattningen att öppet ifrågasättande av makten är förenat med risk för skamstraff.
En sådan utveckling vore en större anledning till sömnsvårigheter än att någon har fel på internet.
Läs även: MSB:s manual mot konspirationer gör mig misstänksam