Facebook noscript imageGustavsson: Den nya regeringen och kampen mot myndighetsaktivismen
John Gustavsson
Krönikörer
Gustavsson: Den nya regeringen och kampen mot myndighetsaktivismen
Byråkratier är inte alltid samarbetsvilliga inför ny lagstiftning. Illustration: Pieter Brueghel d.y. (1564-1638). Public domain
Byråkratier är inte alltid samarbetsvilliga inför ny lagstiftning. Illustration: Pieter Brueghel d.y. (1564-1638). Public domain

Svenska myndigheter är till brädden fyllda av tjänstemän marinerade i socialdemokrati, som kommer att se det som sin uppgift att motarbeta implementeringen av nya lagar. Ministerstyre är inte önskvärt, men våra myndigheters självständighet måste kringskäras av detaljerade direktiv, och helst återinfört ämbetsmannaansvar, skriver John Gustavsson.

I Sverige tas myndigheternas självständighet för given, och denna självständighet betraktas inte sällan som en väsentlig del av vår demokrati. Axel Oxenstierna lade grunden för vår nuvarande statsapparat, med starka myndigheter som kunde göra sitt jobb även om kungen var frånvarande, vilket inte var helt ovanligt när Sverige var en stormakt och kungen personligen förväntades leda styrkorna på fälttågen i Tyskland och Polen. Idag är detta system dock förlegat, och den nivå av ”självständighet” våra myndigheter har kan faktiskt klassas som ett hot mot vår demokrati och mot folkets förmåga att få bestämma en ny riktning åt sitt land.

Läs även: Skogkär: Välkommen till det dukade obduktionsbordet

Demokrati betyder bokstavligen folkstyre. Sveriges grundlag bekräftar att all offentlig makt utgår från folket, med riksdagen som dess främsta företrädare. Det är detta som gör oss till en demokrati. Hur går det ihop med självständiga myndigheter?

För vad är det myndigheterna är självständiga från? Jo, just politisk inblandning. Detta kanske låter bra tills man kommer ihåg att det är politikerna – inte myndighetscheferna – som är de folkvalda. Om man ska hårddra det kan man säga att ju mer makt myndigheterna har, desto mindre makt har de folkvalda, och alltså i längden folket. Myndighetsmakt är således själva motsatsen till folkmakt och demokrati.

Nu innebär inte detta att politiker ska gå in och detaljstyra hur myndigheter beslutar i enskilda ärenden. Men den nya regeringen måste vara beredd på att detaljstyra i betydligt större utsträckning än vad Socialdemokraterna behövt göra. Socialdemokratiska regeringar har råd att ge myndigheterna stort handlingsutrymme, eftersom de vet att myndigheterna styrs av socialdemokratiska aktivister på alla nivåer.

Det räcker för dem att ge några vaga regeringsdirektiv till en myndighet, så vet alla på myndigheten exakt vad de förväntas göra. Lite grann som när en maffiaboss säger åt sina hantlangare att ”ta hand” om en viss individ, och hantlangarna omedelbart förstår att det betyder att sätta cementskor på personen ifråga. Inga detaljer behövs, och på så vis kan maffiabossen om det hela skulle gå åt skogen hävda att ”Jag visste ingenting”. Lite som socialdemokratiska regeringar gör när myndigheter klantar till det.

Den lyxen har inte högerregeringar. Visst kan man tillsätta nya chefer för myndigheterna, men detta kommer att ta tid. Dessutom är många myndigheter – inte minst migrationsverket – infiltrerat och dominerat av vänsteraktivister på så gott som alla nivåer. I praktiken måste därför varje direktiv vara så oerhört detaljerat att det inte finns något utrymme för myndighetsaktivism, och regeringen måste vid alla lägen vara beredda att kliva in och agera mot myndigheter som inte följer nya lagar och regler. Ett återinfört tjänstemannaansvar skulle också göra det lättare att agera mot enskilda individer som missbrukar sina positioner.

Läs även: Skogkär: Blågula blocket kommer inte att tackla public service

Den bistra verkligheten är att många tjänstemän på Sveriges myndigheter är övertygade om att Sverige nu styrs av en ”blåbrun” regering, och att det är deras moraliska plikt att bekämpa ”nazismen” med alla möjliga medel. De vet också att den nya regeringen inte har lång tid på sig att vända utvecklingen innan frustrationen växer, opinionssiffrorna börjar dala, och regeringen får en ”loserstämpel” som kan bli svår att tvätta bort.

Om de kan förhindra och förhala implementeringen av regeringens politik tillräckligt länge, så kommer många väljare att dra slutsatsen att det var ett misstag att rösta på högern, eftersom alla samhällsproblem som fanns tidigare då fortfarande kommer att finnas kvar i samma utsträckning som när ”Magda” styrde Rosenbad. Att ha besegrat socialismen i riksdagsvalet hjälper föga om socialisternas femte kolonn fortfarande tillåts härja fritt i våra myndigheter.

Den nya regeringens uppgift är inte bara att skärpa några straff eller dutta med bidragsnivåer. Den nya regeringens främsta uppgift är att rensa bort socialismen från Sverige. Ulf Kristersson kommer som regeringschef sannolikt inte att uppehålla sig med fälttåg genom Pommern, och har därför ett mycket begränsat behov av självstyrande myndigheter.

Det enda fälttåget hans regering bör ägna sig åt är det metaforiska fälttåg som ska återerövra statsapparaten från diverse marxistiska och vänsterliberala revolutionärer. Detta kommer att kräva detaljstyrning, och det kommer vara drygt, men det kommer i slutändan att vara värt det.

Läs även: Myndighetsmisstron har ökat under rödgrön regering

John Gustavsson

Filosofie doktor i nationalekonomi, konservativ debattör och f.d. politisk rådgivare i Europaparlamentet.
Skriver även på sin egen substack The Hepatica
Twitter: @Nationstatist