Efter att 12 miljarder av Alectas pengar är borta i spekulationer i amerikanska nischbanker borde det vara dags att byta ut både ledning och en del chefer. Pensionspengar är så viktiga att de investeras ansvarsfullt och att bolagen som sköter pengarna förstår att de bokstavligt sitter med människors framtid i sina händer. Då kan man inte säga att tolv miljarder inte spelar så stor roll på några års sikt. 12 miljarder är viktigt. Magnus Billings jobb är inte viktigt.
Magnus Billing är VD för Alecta. Ett bolag som just nu förmodligen mest förknippas med inte en, utan med tre krisande banker i USA. Det är på ett märkligt sätt imponerande. Men Billing har ett register som är bredare än att bränna pensionspengar i högriskbanker. Han har dessutom en imponerande verbal förmåga.
Med tolv miljarder i förlust, förvisso inte realiserad, så lovar han en gedigen analys av händelseförloppet för att se om de har uppfyllt förväntan. Utan att kunna tala för alla kunder är det sannolikt att tolv miljarder i förlust inte är vad kunderna förväntade sig. Mer troligt är nog att de hoppades på avkastning.
– Vi har levererat en positiv avkastning hittills i år på 1,5 procent inklusive den här smällen.
En och halv procent är kanske inte en drömavkastning när inflationen är tolv procent. Men för att ge ett kanske lättare mått att jämföra med. Index för de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen är bättre. Avsevärt bättre. Vilket en dator sköter utan kostnader för löner.
Märklig syn på avkastning
Men det mest häpnadsväckande är ett annat citat.
– Våra kunder kommer om något endast marginellt drabbas negativt.
Han menar att det finns många kunder och det är ofta ganska många år tills pengar betalas ut. Så kan man se det. Om man vill vara snäll och vända andra kinden till.
Det andra sättet är att ställa sig frågan vad för slags syn på avkastning Billing har. Menar han på allvar att avkastningen på 12 miljarder under 25 år förväntas vara så usel att det knappt märks om den uteblir? Historiskt räknar man med att Stockholmsbörsen dubblas ungefär vart tionde år. Räknat så och lite marginal så ger 25 år ungefär 50 miljarder. Det är för en helt passiv investering som följer index. En aktiv, som är dyrare, bör man ställa högre krav på.
Man bör också ställa högre krav på att inte klappa igenom. En dator kan inte värdera att en investering saknar nyckelpersoner. Det borde Alecta ha känt till och agerat på. Under nio månader, vilket råkar vara de månader då räntan rusade och förlusten byggdes upp, saknade Sillicon Valley Bank en ansvarig chef för risker. Även om SVB var huvudlösa och både saknade den chefspositionen och motsvarande chef för andra marknader ägnade sig åt woke-aktiviteter i stället för att varna VD så borde Alecta hört av sig. Det är obegripligt att Alecta är fjärde största ägare och inte frågar hur de hanterar stigande räntor. Borde inte Alecta ha någon som är ansvarig för flermiljardsatsningar i högriskbanker som då och då ringer och kollar hur det går?
Det är ju inte direkt jättesvårt att ringa VD för SVB och säga att man representerar fjärde största ägaren och att det börjar kännas lite svettigt att det inte finns någon ansvarig för risken när räntan sticker upp.
Silicon Valley Bank
Bilden av SVB som framträder i framförallt utländsk media är en bank som, liksom alla banker, tjänade bra pengar när räntan var låg eller negativ. Ledningen behövde inte sköta bankfrågorna eftersom räntan var så låg. I stället sögs de in i en värld av buzzwords. Det var viktigare att sköta diversifieringen i personalen än att hedga lånen. I stället för att trygga investeringar åt ägarna hade man safe spaces för personalen. Tronande i ett elfenbenstorn satt något slags Percy Nilegård-ledning.
Alecta köpte det där. Gamla trygga investeringar som Swedbank och Handelsbanken åkte ut. 70 år i Handelsbanken såldes av. I stället skulle Alecta köpa amerikanska nischbanker, eftersom avkastningen var bättre. Avkastningen ser ut att bli en förlust på 12 miljarder. Eller förlåt, inte avkastningen utan förlusten.
Läs även: Silicon Valley bank, där woke gick före affärer
Om någon har en affärsplan för jakarandafärgade dentalprodukter så kan säkert Alecta bidra med några hundra miljoner. Men skynda, innan ledningen byts ut.
President Joe Biden har varit tydlig. Ledningen för de kollapsade bankerna kommer att sparkas. I Sverige har Alectas ledning tillsatt en utredning för att undersöka i fall något har gått fel.
Alecta berömmer sig med att ha en unik förvaltningsmodell och investeringsstrategi. Låt oss smaka på några av karamellerna i den påsen. ”Pensionskapital är långsiktigt till sin natur. Det innebär att vi inte jagar snabba vinster utan investerar våra kunders kapital i bolag vi bedömer kommer att ge bra avkastning under en lång tid framöver”. ”Vår analysavdelning letar efter det vi bedömer vara världsmästarbolag.” ”När vi hittar dem investerar vi stort. Detta ger oss god kunskap om bolagen”. ”Vi har en egen förvaltning och följer aktivt de bolag vi valt att investera i. Detta innebär att vi, genom dialog, kan följa upp hur bolagen utvecklas, vad gäller klimat, sociala frågor och hur företaget styrs.”
Det går att fortsätta att lista saker som uppenbart inte ens har varit kuttersmycken. Att de följde upp sociala frågor kanske stämmer. Det är en redovisning som SVB verkar ha tagit på allvar. Men framförallt kan vem som helst läsa ovan och själva utreda om Alectas ledning brytt sig om rutiner.
Att man lyckas investera i alla tre bankerna som kollapsat kan möjligen resa frågor om förmågan att hitta världsmästarbolagen. Men vi ska nog inte föregå utredningen i fall något har gått fel. Magnus Billing är ju fortfarande inte helt övertygad.
Något som en väldigt massa pensionskunder sannolikt är övertygade om är att deras pensioner skulle vara bättre i någon annans händer. Att Billing borde lämna över stafettpinnen innan den blir ännu mindre. Samtidigt borde nog en hel del personal söka jobb i annan verksamhet.
I stället för att ha en utredning om någon har gjort fel så borde de utreda vilka andra investeringar de har som är skakiga. Och börja åtgärda där.
Näringslivet brukar normalt förstå en sak som politiker aldrig förstår. Det viktiga är inte att ha följt gällande rutiner och med valpögon kunna säga att man var naiv. Det viktiga är att kunna göra rätt och i förväg upprätta rutiner som fungerar. Rutinerna är stöd för verksamheten, inte kryckor att luta sig emot när man har gjort bort sig.
Magnus Billing är ansvarig inför de som han förvaltar pensioner åt. Det är en fråga om hur mycket pengar de har när de blir gamla, inte en fråga om någon har gjort fel. Att någon har gjort fel är helt uppenbart. Det finns tolv miljarder skäl där.
Därför borde Billing ha hedern att medge att han brast och avgå. Förstår han inte det måste styrelsen inse allvaret och sparka honom. Pensionskunderna förtjänar någon som klarar att ta hand om deras pengar.
En stor kostym. En liten man. Det kostar så mycket mer än man tror. Som det heter lite fritt från sången.
Läs även: Vakna från woke.