Hjort: Så köper Socialdemokraterna stöd med skattemedel

Ytterligare en skandal kring Socialdemokraterna har briserat. I ett reportage i Kvartal redovisas hur Socialdemokraterna i Malmö har använt påtryckningar för att få föreningslivet att stödja dem.

Konkret handlar det om politiskt oberoende föreningar som har uppmanats att hjälpa Socialdemokraterna vid val och demonstrationer. En företrädare för en förening säger:

”Vi fick pengar för ’demokratiarbete’ – men i praktiken handlade det om att säga till folk att rösta på Socialdemokraterna.”

Bilden av att pengarna användes fel, och fungerade som påtryckningsmedel, bekräftas av det tidigare demokratikommunalrådet Ewa Bertz (L), som menar att bidragen gick till föreningar som stod Socialdemokraterna nära.

Socialdemokraterna ordnade alltså så att kommunala pengar gick till välvilliga föreningar som i gengäld hjälpte partiet att vinna val.

En annan förening berättar om förkryssade valsedlar som delades ut, och som de förväntades distribuera. I det fallet utlovades i gengäld hjälp med bidrag, så att föreningen skulle kunna behålla en dyr lokal.

Att distribuera förkryssade valsedlar kan vara brottsligt och räknas då som valfusk. Det finns goda skäl att utreda frågan ytterligare.

Även föreningen Flamman, som tidigare uppmärksammats för sina extremt höga löner, har utsatts. De har pressats att delta i politiska aktiviteter trots att de är opolitiska.

Kanske mest anmärkningsvärt är dock en annan omständighet. En man som tidigare varit gift med socialdemokraten och kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh har under märkliga former dykt upp hos Flamman och understrukit att han är hennes make. Han har krävt att Flamman ska hyra ljudutrustning av honom – utrustning de inte behöver och till ett högre pris än hos andra aktörer. När exmaken får frågor av Kvartal hotar han med att polisanmäla.

Kvartals granskning väcker en rad frågor. Den kanske viktigaste är om detta maktmissbruk är begränsat till Malmö, eller om det förekommer även på andra håll.

En annan fråga är hur medierna kommer att hantera avslöjandet. Det borde vara en enorm nyhet att ett parti missbrukar makt och kommunala medel på detta sätt. Varför är Malmö så ointressant?

Skandalen är också ännu en pusselbit i det mönster av socialdemokratiskt mygel som vuxit fram: äldre som lurats på pengar via spel, trollfabriken AIP och annat. Med mindre än ett år kvar till nästa val uppstår frågan om exempelvis Sydsvenskan kommer att följa upp så att liknande missbruk inte sker även då.

Vilka redaktioner kommer att granska andra orter? Eller är detta ett problem som enbart finns i Malmö?

Det riktigt djupa demokratiska problemet ligger egentligen på ett annat plan. Det offentliga samlar in stora summor pengar som sedan delas ut som bidrag till bland annat föreningslivet. Föreningarna blir beroende av dessa medel och därmed sårbara för politiska påtryckningar – eller för den delen självcensur.

Föreningarna beskriver hur de uppmuntrats att ta ställning för Socialdemokraterna, där hotet har legat redan i att vara neutrala. Tänk om de i stället gått åt andra hållet. Hade det varit acceptabelt att en förening för Nattvandrare ställt sig bakom SD, med motiveringen att partiets politik stärker brottsbekämpningen? Självklart hade det uppfattats som orimligt att en sådan förening tar politisk ställning. Varför ska då andra göra det?

Och hur ofta är de demonstrationer vi ser i själva verket orkestrerade av Socialdemokraterna? Kan vi lita på att föreningars ställningstaganden är genuina – eller sker de i utbyte mot pengar?

Sättet att agera i Malmö för tankarna till forna kommunistländer, där det offentliga sitter på pengar och makt medan civilsamhället tvingas dansa efter makthavarnas pipa. Organisationer som driver frågor är betalda, hotade eller fungerar som front för politiker som inte vill synas.

Förhoppningen är att fler organisationer och personer, i Malmö eller på andra håll, som mött denna typ av korruption vågar tipsa medierna. Det är demokratiskt mycket allvarligt att detta förekommer.

En sak att ha i åtanke de kommande dagarna: håll ögonen på vilka medier som tar upp frågan – och vilka politiker som fördömer det som skett. Den som inte fördömer har i praktiken accepterat.

Läs även: När ansvar krockar med Magdalena Anderssons maktbegär

Följ mig gärna på X/Twitter