I lördags angreps ett fårhägn i Klippans kommun. Två får revs och länsstyrelsen har bekräftat att det var varg. Det var det sjätte angreppet i området på ett år.

Torsdagen två dagar tidigare anfölls och dödades två ponnyer i Norrtälje kommun. När länsstyrelsen besökte platsen fanns det varg i hagen.

– När vi kom till gården, såg vi vargen 100–150 meter bort, säger enhetschef Sara Sundin på Länsstyrelsen Stockholm till TT.

Skräcken sprider sig, som så ofta med varg. Människors liv begränsas när vargen breder ut sig. Människa och varg fungerar illa sida vid sida.

– Alla jag känner är rädda och har stängt in sina djur. Jag har stängt in mina två andra hästar och jag vet inte när jag kan släppa ut dem igen, säger hästägaren till Norrtelje Tidning.

Det är inte en obefogad rädsla. Länsstyrelsen har uppmanat djurägare att se över sina stängsel och helst ha djur inomhus.

– Det är eftersom vargen är kvar i området och fått blodad tand så det finns en risk att den kommer tillbaka i närtid, säger Sara Sundin på länsstyrelsen.

Kanske blir det skyddsjakt. Området har haft vargattacker förr och i fjol bedrevs skyddsjakt men ingen varg fälldes.

I vargreviret Söderåsen, i trakten av Helsingborg, inleddes nyligen en skyddsjakt efter att en gång ha stoppats i domstol. Ett andra angrepp mot får, ungefär två veckor efter att skyddsjakten hade stoppats, gjorde att länsstyrelsen gav tillstånd. Återigen är skyddsjakten överklagad.

Vargen uppfattas som en plåga av många, på goda grunder. I slutet av mars dömdes en man efter en illegal vargjakt. Straffet för att ha deltagit i jakten men inte skjutit blev 200 timmars samhällstjänst och villkorlig dom. En påminnelse om de absurda resurser som lades ner i jakten på Karl Hedin, liksom hur orimlig telefonavlyssningen var.

Hedin har kommit att bli en dubbel symbol i svensk politik. Dels för de som faktiskt står upp för en levande landsbygd och äganderätt – mot storstaden som tycker att det är en pittoresk och lite romantisk tanke att det springer varg i områden där de själva inte bor. Dels är Hedin symbolen för de närmast oändliga resurser som finns när någon hotar makten. Då finns det både polisiära resurser och luckor i lagstiftningen stora nog att fickparkera flygplan i.

Regeringen har gjort lite i frågan. Bland annat har Naturvårdsverket gjort en uppdatering av reglerna för skyddsjakt. Det gör en del men det krävs mer. På samma sätt är jakten något större men tilldelningen är inte i närheten av vad som behövs för att nå riksdagens mål.

Vargen breder ut sig fort och i allt fler områden. Lagstiftningen är åratal bakom den rådande situationen. Lagstiftningen borde inte minst ta hänsyn till den sociala påverkan som vargen har på ett område där den flyttar in. Jag har tidigare skrivit om vad som händer när varg flyttar in.

Läs även: När vargen kom

Det finns många exempel på skillnaden mellan stad och landsbygd och samtidigt på hur varg tycks ses som något som bara ska accepteras av de som bor på landet.

I Malmö har i flera år en hundplågare hemsökt staden och placerat ut mat åt hundar som bland annat innehållit glas för att skada djuren. Ett uppenbart illdåd. Attackerna mot hundar har flera gånger tagits upp i riksmedia. Efter att ha haft flera hundar kan jag verkligen förstå hur hundägare stressas och far illa av hundplågaren.

Samtidigt förstår jag samma stress för de som bor på landsbygden och har hund i områden där det finns varg. Det är samma oro, men den behandlas på ett helt annat sätt.

Självklart måste sådana faktorer vägas in när man bedömer om ett område ska ha varg eller inte, och oron för vargen begränsar människor. Det begränsar var man går, om man kan ta med hunden.

Oron för hundar är givetvis bara ett av väldigt många exempel på hur vargen skapar en rädsla och oro som det inte tas hänsyn till. Vargar är rovdjur och tills vi har hittat ett sätt att få dem att äta morötter så är det dåligt att ha varg på platser där människor och tamdjur finns.

Läs även: Det är Sverigeproblemen och inte Sverigebilden som behöver fixas