Det är framför allt i USA som inflationen på senare tid har blivit en het fråga. Där används det av republikanerna som ett argument mot president Joe Bidens jättelika infrastrukturpaket. I juni låg den amerikanska inflationen på hela 5,4 procent.

En del amerikaner är rädda för att få en situation som liknar den på 1970-talet, då perioder med skenande inflation fick dramatiska konsekvenser för både företag och privatpersoner.

Läs även: Otmar Issing: Inflationens återkomst?

John Novak, en 52-årig skolvaktmästare från staden Hudson i Wisconsin är less på stigande bensinpriser och halvårslånga väntetider för att få köpa ett kylskåp. Han skyller på vårens stora pandemipaket, vars syfte var att stimulera ekonomin.

– Allting bara kostar mer och ingen tjänar egentligen mer pengar än om man får pengar från staten, vilket jag fick en del, men jag hade hellre haft lägre priser, säger han till nyhetsbyrån AP.

USA påverkar oss

Hemma i Sverige har prisökningarna varit mer beskedliga. Men oavsett om det handlar om snabbmat, tv-serier eller inflation brukar större händelser i USA påverka oss. Om den amerikanska inflationen håller i sig kommer USA:s centralbank att bli tvungen att trycka på bromsen, och då påverkas den globala tillväxten, och därmed även vi.

– Cirka 50 procent av ekonomin har kopplingar till omvärlden. Om därtill stigande räntor i USA får börserna att svaja kommer motsvarande utveckling att ses också på Stockholmsbörsen, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.

– Fallande aktiekurser i USA och Sverige påverkar våra pensionspengar negativt och kan skapa oro bland företag och hushåll som i förlängningen bromsar tillväxten genom färre investeringar och mindre konsumtion.

Själv tror han inte på någon lång period med hög inflation. I USA finns dock en kortsiktig risk för stora prisökningar beroende på att den ekonomiska återhämtningen där gått snabbare än i Europa, samt eftersom man valt att stimulera ekonomin på ett mer kraftfullt sätt. Amerikanska hushåll fick till exempel kontantutbetalningar i tre omgångar under pandemin.

– Inflationen har globaliserats i takt med ökad globalisering av ekonomier och finansiella system. Vår prognos är att inflationen på sikt kommer att konvergera på en lägre nivå och mer i linje med inflationsmålen på två procent, säger han.

I Sverige kan inflationen på kort sikt framstå som hög på grund av att jämförelsetalen för ett år sedan, då många priser föll på grund av pandemin, är låga. Dessutom har energipriserna stigit.

Förväntningarna avgörande

Robert Bergqvist tror att det som skulle kunna ge en permanent högre inflation i Sverige är om företagens och hushållens inflationsförväntningar stiger och man vill ha kompensation för högre kostnader i produktionen (för företagen) eller urholkad köpkraft (för hushållen som kräver högre löner).

– Inflationsförväntningarna är kanske den mest avgörande faktorn i inflationsprocessen framöver, säger han.

Och inflationsförväntningar finns det, noterar Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson och hänvisar till Konjunkturinstitutets barometer som kom i torsdags.

– Där finns företagens prisplaner – hur de planerar att sätta priserna framöver – och också företagens inflationsförväntningar. De är ju relativt höga. De är inga perfekta indikatorer för svensk inflation, men indikerar ändå något slags uppåtrisk på inflationsprognoserna, så det är något man får bevaka, säger han.

Finns en osäkerhet

Torbjörn Isaksson tillstår att det finns en osäkerhet i hur länge ökningen kommer att vara, men landar i att det blir en tillfällig uppgång i priserna.

– När transportproblemen mildras och råvarupriserna lugnar ner sig tror jag att även inflationen faller tillbaka.

Han tillägger att växelkursen just nu bidrar till att höja inflationen i USA, medan den har motsatt effekt i Sverige.

– Jag säger inte att inflationen kommer att bli särskilt hög i Sverige. Tvärtom tror jag att den kommer att vara väldigt ”hoppig” och volatil. Mestadels, under de närmaste ett–två åren, tror jag att den kommer att ligga lägre än Riksbankens inflationsmål.

Läs även: Sverige bland värstingarna när Bloomberg varnar för bostadsbubblor

Under pandemin har ett begränsat nöjesutbud tillsammans med nollränta pressat upp de svenska bostadspriserna. Det senaste året har de stigit med ungefär 20 procent. Om räntan höjs för att tygla inflationen skulle många svenskar få dra ner på sin konsumtion.

– Givet de skulder som byggs upp i svenska hushåll och i omvärlden finns det många risker förknippade med högre räntor. Det skulle göra att bostadspriserna faller och det skulle skapa en besvärlig situation, säger han.

En sådant läge är inget huvudscenario, men det är en risk, tillägger han.

Flaskhalsar efter pandemin

I förra veckan sade den amerikanska centralbankens chef Jerome Powell att den senaste tidens höga inflation i USA berodde på prisökningar inom ett förhållandevis litet antal branscher. Begagnade bilar, flygbiljetter och hotellrum är några av de saker som kostar mer nu eftersom utbudet inte har ökat snabbt nog när det amerikanska samhället öppnar upp efter omfattande nedstängningar.

Även Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning, tror att mycket just nu handlar om flaskhalsar som kommer att försvinna med tiden. På längre sikt finns det gott om arbetskraft, påpekar han.

– Det finns risk för att Sverige drabbas av en hög inflation, utan tvekan. Risken för det är högre nu än för ett år sedan. Men det troliga är att perioden med hög inflation blir kortvarig nu när ekonomin kommer igång igen, säger han.

Läs även: Erik Lidström: Bostadspolitik ger bostadsbrist och höga priser