”Socialdemokraterna är beredda att sälja sin gamla morsa nerför floden för att kunna få makten.” Orden är Stig-Björn Ljunggrens, statsvetare och S-debattör (SVT Politikbyrån 5/5). Och när man följer utbildningsminister Anna Ekströms (S) krumbuktande kring den havererade Pisa-mätningen tycks det denna gång vara den svenska skolan som ska offras.

Pisa är en internationell studie där OECD mäter 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Den senaste mätningen från 2018 utfördes för första gången av Skolverket, som är direkt underställd regeringen, och presenterades av Ekström som en stor framgång för svensk skola. Detta trots att Sverige plockat bort hela 11 procent av eleverna som valts ut delta i provet. Den tillåtna gränsen är 5 procent. Det förklarade Ekström med den höga asylinvandringen till Sverige 2015 och dessas bristande språkkunskaper. 

Många larmade om att resultaten gav en förskönad bild av kunskapsnivån i svensk skola. En för stor andel elever hade plockats bort, varnade tjänstemän på regeringskansliet, journalister, akademiker och riksdagens utbildningsutskott. Utbildningsministerns påståenden kunde helt enkelt inte stämma. Tyskland, som också haft ett stort mottagande av asylsökande, hade som jämförelse endast ett bortfall på 2,7 procent.

Men kritikerna viftades bort som haverister. Anna Ekströms statssekreterare Erik Nilsson, som tidigare haft chefsposter på Skolverket, gick till försvar för Pisa-resultatet i en debattartikel i Dagens Arena (10/12-19) där han förkastade kritiken som ”påhittade konspirationsteorier”.

Även Ekström själv hävdade hela tiden att den svenska statistiken var korrekt. Och som tidigare generaldirektör för Skolverket borde hon vara väl insatt i Pisa-undersökningens kvalitetskrav. 

Läs också: Snälla kommunpolitiker, slå inte sönder skolor som fungerar

Det var först när Expressen granskade härvan som Ekström ändrade sig. Expressen visade att det vid provtillfället inte fanns tillräckligt många nyanlända elever som uppfyllde OECD:s kriterier för att exkluderas från provet. Ekström beställde då en granskning, men hon skickade jobbet genom Skolverket, som genomfört den kritiserade undersökningen, till OECD, som redan en gång godkänt resultaten. 

Skolverket fick alltså i uppgift av statsrådet att utvärdera sig självt, och kom föga förvånande fram till att allt hade gått rätt till.

I september stoppade S, Mp, V och C ett förslag i riksdagen om en oberoende granskning av Pisa-resultatet. Oppositionen ”konspirerar, misstänkliggör och insinuerar på ett sätt som inte hör hemma i en demokrati”, påstod socialdemokraten Roza Güclü Hedin.

Här hade sagan kunnat vara all, och Ekström hade kunnat slippa undan, om inte Riksrevisionen tagit plats på scen. Genom ett grundlagsskyddat oberoende har Riksrevisionen ett starkt mandat att granska statliga myndigheter och verksamheter – och att ta helt egna initiativ för att genomföra oberoende granskningar.

Regeringen och Skolverket har inte bara grovt misskött genomförandet av provet, utan även underlåtit att gå till botten med de fel som lyfts fram.

Så har nu skett, och Riksrevisionens kritik är svidande. Rapporten är välgjord, utan överord och kan inte viftas bort. 

Regeringen och Skolverket har inte bara grovt misskött genomförandet av provet, utan även underlåtit att gå till botten med de fel som lyfts fram.

Det är en sak att göra fel, men en helt annan att göra allt man kan för att det inte ska bli rätt. 

Anna Ekström borde backa och ta ansvar. I stället försöker hon blanda bort korten genom att hänvisa till andra undersökningar som mäter andra ämnen, i andra årskurser och under andra tidsperioder. Hon jämför äpplen med päron och hoppas att väljarna inget märker. Men Pisa är mätningarnas mätning när det gäller skolresultat, vilket Ekström är väl medveten om. 

Skolverket klarade inte uppgiften och Ekström har inte gått till botten med problemen. Vi vet därför inte hur elevernas kunskaper faktiskt ser ut. Om vi vilseleds att tro att skolans problem är lösta riskerar nödvändiga reformer att utebli, och det kommer att slå hårdast mot de elever som har störst behov av hjälp.

Uppgifter kan delegeras, men inte ansvar. 

När moderata ministrar anlitat barnflickor svart eller inte betalat tv-licensen får de avgå och medierna drevar skoningslöst. Men samma spelregler tycks inte gälla när det är en socialistisk minister som inte bara grovt felat, utan också systematiskt tycks ha ägnat sig åt att vilseleda allmänheten och försöka förhindra att Pisa-mätningen noggrant utreds.

Om inte Anna Ekström behöver avgå efter detta kan man fråga sig hur stor skandal som egentligen ska krävas för att en socialdemokratisk minister ska tvingas bort?

Under de senaste 100 åren har Socialdemokraterna innehaft makten i 74 och ett halvt år, och det är ingen hemlighet att de siktar på att vinna valet 2022. Stig-Björn Ljunggren igen: ”Socialdemokraterna är ett maktparti. Det är själva poängen med det partiet. Det är ingen jävla kyrkokör! Gillar man sånt ska man ägna sig åt andra saker.” 

Nu återstår att se vad det är för virke i oppositionen.

Läs också: Högern måste sluta huka sig för vänstern