Efter att det framkommit att den misstänkte polismördaren i Biskopsgården är en sjuttonåring – och därmed troligtvis inte döms till något långt fängelsestraff om han skulle fällas – har debatten om straff för ungdomsbrottslingar åter blossat upp.

I en artikel i Expressen uttalar sig författaren och kriminologiprofessorn Leif GW Persson om att den misstänkte – om han döms – sannolikt får ett relativt kort straff.

– Det stora rabaldret utbryter om han döms. Det går inte att sätta en sjuttonåring i fängelse. Han får max fyra års ungdomsvård, säger Leif GW Persson till Expressen.

Läs även: Gängkriminell tonåring gripen för polismordet

Debatt i SVT

Under den senaste veckan har ämnet diskuterats flitigt i både tv och sociala medier. I tisdagens sändning av Aktuellt i SVT debatterade kriminologen Fredrik Kärrholm mot advokaten Kristofer Stahre.

Kärrholm menar att det är moraliskt oförsvarbart att en mördare endast ska ”sitta av några år”. Han tillägger att dagens kriminal- och ungdomsvård är ineffektiv när det kommer till att förhindra återfall.

– De kommer ut igen och fortsätter att utgöra ett hot i samhället. De hotar, skadar och fortsätter att döda, säger Kärrholm.

Han anser därför att tungt kriminella ungdomar som döms för grova brott i högre utsträckning bör få långa fängelsestraff.

Kristofer Stahre, som jobbar som advokat i brottmål, säger att han inte ser höjda straff som någon lösning.

– Det finns en möjlighet att komma åt de här personerna som innebär att de förändrar sin livsstil. Men målet är inte att låsa in dem ännu längre, säger Stahre.

Läs även: Fyra års ungdomsvård för morddömd pyroman

Domare slår ifrån sig kritiken

Röster har även höjts mot domare, åklagare och andra inom rättsväsendet.

På Twitter går Mikael Swahn, domare vid Attunda tingsrätt, ut i en serie inlägg där han menar att kritiken mot domare angående nuvarande straffskalor möjligen är missriktad. Han avfärdar påståendet att domare rent generellt skulle vara mer nöjda med dagens straffskalor än andra inom rättsväsendet.

”Tror det kan ha att göra med att domare inte så ofta som andra grupper (poliser, åklagare) syns opinionsbilda för skärpta straff. Detta ses som att domare är nöjda med nuvarande nivåer, eller t.o.m. försvarar dem. Jag tror inte att man ska tolka det på det sättet”, skriver han.

Läs även: Peter Springare: En ung polis mördas – politiker och polischefer måste avkrävas ansvar

Mikael Swahn påpekar att domare självklart kan vara positiva till förändringar inom rättssystemet men att de i högre utsträckning än andra måste vara försiktiga med att offentligt opinionsbilda eller driva frågorna. Detta beror på att domare inte bara måste agera objektivt utan även alltid framstå som objektiva.

”Är det känt att Mikael Swahn är en domare som profilerat sig som en som gillar hårdare straff, skulle då inte tilltalad/försvarare kunna känna en oro för att den valmöjligheten alltid används till tilltalads nackdel?”, skriver han.

Det anonyma twitterkontot ”Ridefixer”, som säger sig drivas av en åklagare, stämmer in i resonemanget och menar att kritiken främst bör riktas mot lagstiftare.

”Strafflagstiftningen är politiska beslut och därför ska kritik över korta straff riktas mot den lagstiftande församlingen. Sedan kan vi diskutera olika uppfattningar i skuldfrågor (om) vad som är tillräckligt för en fällande dom, då det varierar från domare till domare”, skriver kontot i ett svar till Mikael Swahn.

Läs även: Fler minderåriga mördar – åtta av tio återfaller i brott

Läs även: Gudmundson: Sveriges verkliga kris