Trots allt prat om att stoppa nyrekryteringen fortsätter unga killar att söka sig till kriminella gäng och begå grova brott. De säljer narkotika, misshandlar, beväpnar sig – och dödar.

Polismordet i Göteborg blev en tragisk påminnelse om trenden. Den 17-åring som häktats misstänkt för att ha skjutit finns enligt polisen i konfliktmiljön i den brottsdrabbade stadsdelen Biskopsgården. Han nekar till brott.

Läs även: Mats Skogkär: För offret spelar mördarens ålder ingen roll

Siffror som TT tagit fram visar att antalet åtal mot 15–17-åringar för mord, mordförsök och medhjälp till mord har ökat stort de senaste åren – från 10 åtal 2015 till 29 i fjol, enligt Åklagarmyndigheten.

Ett dystert rekord slogs 2019, då 39 mordrelaterade åtal riktades mot minderåriga.

– Det kan vara ett och annat vanligt ungdomsbråk med kniv, men i huvudsak handlar ökningen om skjutvapenvåld hos ungdomar i storstäderna som försöker ge sig in i en kriminell karriär, säger kriminologen Sven Granath, som är verksam vid Stockholmspolisen.

Visa att de duger

Kriminalkommissarie Gunnar Appelgren, som arbetat mot grov organiserad brottslighet i många år, ger samma bild.

– Det handlar om en socialisering och kvalificering in i gängen. De yngre gör det här för att avancera i den kriminella hierarkin, visa att de duger och att de är någon i den kriminella miljön, säger han.

Yngre förövare kan på ett sätt betraktas som ”farligare” eftersom de många gånger saknar spärrar, enligt Sven Granath.

Läs även: Experter: Därför har svenska domstolar svårt att döma gängkriminella

– Konsekvenstänkandet är mindre, impulskontrollen lägre. De är mindre välorganiserade men har samtidigt ofta stora nätverk i samma ålder vilket gör att de i ännu högre grad kan dras in i varandras konflikter, säger han.

Följden blir att kraften i våldsspiralerna ökar.

– De unga som ger sig in i det här inser inte att de blir en måltavla för all framtid, säger Gunnar Appelgren.

Utnyttjas av äldre

De yngre utnyttjas också av de äldre, som vet att straffen för en minderårig blir betydligt lägre, enligt kriminalkommissarien.

– Vi har anstiftare som ser till att yngre pojkar är utförare. Det finns exempel på att man ”tar hem” unga morddömda från Sis-hem, genom att de får hjälp att fly eller rymma, för att de ska utföra ett mord till.

Men det kan också handla om att skjutvapenvåld är en av få tjänster de yngre har att ”sälja”, enligt Sven Granath.

Läs även: Brottsvågen mot unga: ”Han vågade inte gå ut på ett år”

– Det är kanske svårare att åka ner till Spanien och hämta narkotika. Att vara den som sätter fingret mot avtryckaren – det är ofta den post som är ledig för de yngre, säger han.

Sedan 2015 har 44 unga mellan 15 och 17 år dömts för mord och andra mordrelaterade brott, framför allt mordförsök.

Åtta av tio återfaller

De flesta får sluten ungdomsvård (LSU) i max fyra år. Påföljden infördes 1999 och har sedan dess nästan helt ersatt fängelse för ungdomar som begår allvarliga brott.

De ungas kriminella bana slutar dock sällan på institutionen.

Fem år efter att de dömts hade drygt åtta av tio fått en ny dom mot sig, enligt en studie av över 600 pojkar som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 1999 och 2006.

Strax över hälften hade fått en ny frihetsberövande påföljd, vilket innebär att de på nytt begått ett mer allvarligt brott.

Läs även: Per Gudmundson: Risk för permanent blodbad i förorten

– Det är en väldigt tungt belastad grupp, trots sin unga ålder. De är väldigt ofta redan tidigare lagförda och många har också varit LVU-placerade på Sis, säger kriminologen Tove Pettersson vid Stockholms universitet som gjort studien.

– Det är helt enkelt väldigt svårt att vända utvecklingen för de har en extremt hög återfallsrisk – lite oavsett vad man gör. Vilket inte betyder att man inte ska göra något, för varje person som man ändå lyckas med är naturligtvis en vinst både för dem själva, samhället och framtida potentiella brottsoffer.

Måste fångas upp

De flesta återföll i våldsbrott, 59 procent, och i narkotikabrott, 54 procent. Många uttryckte samtidigt en vilja att förändras, enligt Tove Pettersson.

– Det behövs insatser under institutionstiden, men framför allt efteråt måste man vara på tå och fånga upp dem och ge mycket stöd och hjälp så att de klarar av att upprätthålla den viljan, säger hon.

Som polis önskar Gunnar Appelgren att det fanns möjlighet att inkapacitera grovt kriminella ungdomar under en längre tid.

Läs även: Carolin Dahlman: De unga mördarna borde ut ur SiS-kaoset

– Vi vet att pojkar från 11–12 år upp till 25–30 år är den mest aktiva kriminella åldern. Muckar man som 32-åring gör man kanske andra val än när man muckar som 23-åring eller 18-åring.

Han påpekar att även en minderårig gärningsman i undantagsfall kan dömas till fängelse om det finns synnerliga skäl.

– Det kan faktiskt handla om att rädda livet på en ung kille. Har du mördat någon och kommer ut efter 3,5 år är risken stor att du kommer att bli mördad. Men har du fått åtta år är sannolikheten större att konflikten kylts av, samtidigt som risken att du själv mördar igen är mindre, säger Gunnar Appelgren.

Öka maxtiden

Det är dock inte säkert att tiden bakom lås och bom för en 17-åring blir längre i fängelse jämfört med i sluten ungdomsvård. Både straffrabatt och villkorlig frigivning sänker tiden i fängelse för en minderårig förövare avsevärt.

Läs även: Striden om unga mördares straff

Regeringen aviserade tidigare i år att man vill utreda om maxtiden för sluten ungdomsvård ska bli längre, just mot bakgrund av att fler unga mellan 15 och 17 döms till sluten ungdomsvård för mycket grova brott. Utredningen har dock inte tillsatts än.