En revolutionerande sak med internet var att alla människor fick möjlighet att publicera sig, utan att behöva godkännande från någon annan.

Bloggar växte fram, opinioner formades på nätet och vem som helst kunde granska makten. Ibland utmanades överheten i sakfrågor.

Sedan dess har mycket förändrats. Debatten har till stor del flyttat till sociala medier, som ibland censurerar kontroversiellt innehåll på ett sätt som i princip lämnar användaren rättslös.

Ny lagstiftning från EU kommer att leda till uppladdningsfilter som ska granska allt som alla laddar upp på de stora plattformarna, så att inget olämpligt eller oönskat sprids.

Läs även: DEBATT: Techjättarnas nätcensur hotar yttrandefriheten

Det senaste är så kallade Trusted Flaggers (betrodda anmälare) i EU:s nya Digital Services Act (förordningen om digitala tjänster). Dessa kommer att bestå av myndigheter, intresseorganisationer och företrädare för “kollektiva intressen”, som alltså får en gräddfil till sociala medier för att rekommendera vad som ska plockas bort. Eller statligt godkända nätcensorer, om man så vill.

Nu ger man sig till och med på människors privata meddelanden. EU har redan givit meddelandetjänster och e-post-leverantörer rätt att avkryptera och granska innehållet i användarnas kommunikationer.

I mars månad kommer ett förslag från kommissionär Ylva Johansson om att göra detta obligatoriskt. Syftet för dagen är att kontrollera att du inte sprider barnporr. När systemet väl är på plats kan detta syfte enkelt utökas. På samma sätt som övervakning och kontroll alltid tycks drabbas av ändamålsglidning.

Sammantaget blir bilden ett internet där alla som använder de dominerande tjänsterna kommer att få sina ord, åsikter och kommunikationer granskade innan de kan släppas igenom. Så att det blir rätt.

Någonstans i allt detta måste någon bestämma vad som är rätt respektive fel, sant eller falskt. Vilket är en grannlaga uppgift, speciellt med tanke på att målstolparna hela tiden flyttas.

Information som censurerades på Facebook och Twitter för ett år sedan är nu plötsligt möjlig att posta igen. Vilket rimligen innebär att den var korrekt redan vid det tillfälle då den tidigare censurerades.

Läs även: Censur på internet kommer alltid att vara ett problem

Det är rimligt att anta att det faktum att information har censurerats i sin tur har påverkat den allmänna debatten och människors bild av verkligheten – även om man bara kan spekulera i hur.

Detta knyter an till en annan revolution som internet förde med sig: Alla fick tillgång till världens samlade kunskap, information, fakta och synpunkter.

Vilket har varit till stor nytta för det demokratiska samtalet. Vem som helst har, med ett par knapptryckningar, kunnat kontrollera makthavarnas påståenden. Felaktig eller ofullständig rapportering i media har kunnat rättas eller kompletteras på ett ögonblick. Frågor som tidigare hamnat i skugga har kunnat lyftas när människor på olika platser i landet eller världen skapat nätverk och kunskapsbaser online.

Internets frihet handlar alltså inte bara om möjligheten att sprida information, utan även om att ta del av densamma. Vilken begränsas när möjligheten att sprida information inskränks. Det är två sidor av samma mynt.

Därför har sociala medier, lagstiftarna och de nya nätcensorerna stor makt över verklighetsbilden. Det är ett tungt ansvar och risken för att denna makt kan komma att missbrukas är uppenbar. Samtidigt utökas ständigt möjligheten att tysta kättare och oliktänkande.

Man ska i sammanhanget vara medveten om att politiken, etablerad media och andra makthavare inte är roade av nätets fria flöde av information – då det inskränker deras egen makt. Om inte annat tycker de att det är jobbigt när folk ifrågasätter och lägger sig i.

Läs även: Nätjättarnas censur är ett hot mot demokratin

Det kan också vara värt att notera att internet ständigt utvecklas. Stryps en informationskanal kommer det att uppstå nya. Möjligen även sådana som är decentraliserade och omöjliga att censurera.

Dragkampen om makten över informationen fortsätter.

Henrik Alexandersson
Frihetlig debattör och skribent, baserad i Berlin
Twitter: @HAX