Facebook noscript imageIsland visar oss Tegnells och regeringens felbedömning
Per Gudmundson
Ledare
Island visar oss Tegnells och regeringens felbedömning
Socialminister Lena Hallengren (S) och statsepidemiolog Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten, två av arkitekterna bakom den svenska covidstrategin. Foto: Naina Helén Jåma, TT.
Socialminister Lena Hallengren (S) och statsepidemiolog Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten, två av arkitekterna bakom den svenska covidstrategin. Foto: Naina Helén Jåma, TT.

En enda resenär som struntade i karantänen. Det var allt som krävdes. Resultatet: 2 700 smittade, flera döda och fem månaders kamp för att bryta smittkedjan.

Vilken roll spelade det att regeringen och statsepidemiolog Anders Tegnell avstod från att diagnosticera utlandsresenärer vid sportlovet förra året? Sverige har varken haft effektiva gränskontroller eller fungerande smittspårning, så det är svårt att säga.

Men en fingervisning kan ges utifrån nya forskningsfynd från Island.

Island är ju en liten, välordnad och högteknologisk önation med goda vetenskapliga institutioner. Landets genetiker är världsledande – hela befolkningen är genetiskt kartlagd. Kontrollen på in- och utresor är genomgående.

Läs också: Pandemin är som om regeringen stått inför ett Estonia i månaden

Förutsättningarna är med andra ord utmärkta att genom smittspårning och sekvensering studera förloppet i ett coronautbrott. Isländska genetiker har i dagarna presenterat en analys av tredje vågens smitta, med den franska varianten av viruset, rapporterar isländsk press (Visir 19/4).

Island har hälsokontroller vid inpassering. En resenär som testar positivt vid denna screening får skriva avtal om att isolera sig.

I augusti anlände en fransk turist. Han fastnade i screeningen. Men han struntade i karantänen. 

I dag kan forskarna genom sekvensering härleda 2 700 fall av covid från denne ende resenär. Det motsvarar en procent av befolkningen. 

Läs också: Norska coronakommissionen dömer ut Sveriges regering

Det tog Island fem månader att bryta smittkedjan. Flera dödsfall hann ske.

I samband med sportlovet förra året fick socialminister Lena Hallengren (S) försvara sig mot kritiska frågor om varför Sverige inte hade kontroller på flygplatserna när semesterfirarna kom hem från alperna. ”Det är en fråga som är väldigt resurskrävande och det finns risk att man missar personer som inte visar symptom än”, menade hon (SVT 24/2-20). Anders Tegnell sade samma sak. ”Det ger i stället en falsk känsla av trygghet. I stället finns det information till resenärer. Man måste rikta insatserna på ett rimligt sätt. Får man symptom ska man kontakta sjukvården helt enkelt” (SVT 29/2-20).

Sverige är förstås inte Island. Det är mycket svårare för oss att kontrollera resande. Men man kunde ha föreställt sig riktade kontroller mot dem som kom från högriskområden. Regeringen och Folkhälsomyndigheten avstod, och valde i stället att låta misstänkt smittade knalla rakt ut i samhället.

Kostnaden, både ekonomiskt och räknat i människoliv, kommer vi kanske aldrig att kunna kalkylera. Men om den isländska studien har någon bäring även på svenska förhållanden var priset mycket högt.

Per Gudmundson

Tidigare medarbetare på ledarsidan. Utbildad vid journalisthögskolan i Stockholm. Bakgrund som journalist vid SVT, SR och kommersiell tv, 13 år som ledarskribent i SvD. Tills nyligen presschef i KD.