Facebook noscript imageJalving: Kinafieringen av Västvärlden
Mikael Jalving
Ledare
Jalving: Kinafieringen av Västvärlden
Kö för covidtest i Lund. Foto: Johan Nilsson/TT
Kö för covidtest i Lund. Foto: Johan Nilsson/TT

Två år efter coronavirusets utbrott i Kina, verkar det som om Europa blir allt mera kinesiskt.

Sverige och Danmark valde två helt olika vägar i mötet med covid-19. Sverige valde att experimentera med hälsan, Danmark valde att experimentera med friheten. Vem som klarade sig bäst har varit ämnet för oändliga diskussionen. Många danskar och svenskar menar i dag att det var danskarna.

Oavsett vilket riskerar bägge länderna, som resten av Europa, att bli allt mera kinesiska på längre sikt och det har inte bara med virus att göra, utan handlar lika mycket om utvidgningen av övervakningsteknologi och myndigheternas erfarenheter av att hantera covid-19. De har helt enkelt fått blodad tand. De har fått smak för att styra befolkningen på ett nytt och effektivt sätt.

Denna åsikt kommer från författaren och naturaktivisten Paul Kingsnorth, som jag normalt inte är enig med i särskilt mycket, men som i en intervju med journalisten Freddie Sayers på UnHerd med titeln Why I changed sides in the vaccine war utvecklar några intressanta perspektiv för oss alla, nu när bekämpandet av covid-19 går in i sitt tredje år.

Precis som Ceasar har vi korsat Rubicon. Tärningen är kastad. Tack vare införandet av påtvingade test, vaccinpass och karantänregler har kampen mot covid-19 blivit en kamp och huruvida du är en god eller dålig människa, om du är ren eller oren. Det är något nytt.

Läs även: Jalving: Domen mot Inger Støjberg skapar mera kaos i dansk politik

Där det i början fanns en hög grad av solidaritet och tilltro till myndigheterna i de europeiska länderna, inte minst i Danmark, införs nu i stället tvång runt omkring på kontinenten, först i Österrike, snart i Tyskland, Frankrike, Grekland och så vidare, vilket är dömt att splittra befolkningarna.

I frågan om vaccin står striden mellan den enskildes rätt att bestämma över sin egen kropp och på den andra sidan risken för att hälsovårdssystemen kollapsar. Det finns goda argument för båda sidorna, men jag fruktar, som Kingsnorth, att Europa rör sig åt Kinas håll, det vill säga att vår tids biomedicinska logik öppnar dörren för en andlig form av tyranni.

Vaccin är bara en sak. I framtiden kan man mycket väl föreställa sig införandet av sanktioner mot medborgare som inte visar den rätta inställningen i andra avseenden, som exempelvis ”hållbarhet”, ”tolerans”, ”inkluderande” eller ”mångfald”, som har fel åsikter om klimat, migration eller de 117 olika flytande könsidentiteterna.

Därmed uppstår det ett behov av mycket mer kontroll, fler paragrafer och nya förbud mot tankekriminalitet. Naturligtvis i namn av en bättre värld. Detta scenario är ärligt talat inte särskilt svårt att föreställa sig i Sverige.

Läs även: Jalving: Kaos är den nya ordningen i dansk politik

I den sköna nya världen vill vi helt lösa allt med en teknisk uppfinning, en app, ett enkelt och snabbt svar på tillvarons komplexitet. Men det tilltagande ”hälsogörandet” av samhället, lett av epidemiologer och virologer, tömmer den politiska arenan på politik genom att reducera den till teknokrati och materialism.

Första steget är hälsan. Andra steget är mer hälsa. Tredje steget kan vara skapandet av ett system för förtjänande av social kredit, som i Kina, som är möjliggjort av den digitala teknologi som vi alla springer runt med i fickan.

Priset för det hela är att livets högre mening går förlorad, ja den blir något nästan omöjligt att göra gällande. Säger man exempelvis att livets mening inte är att bli så gammal som möjligt, kan man vara säker på att bli kallad cyniker eller något värre.

Men vi kanske borde fråga oss om vi verkligen vill leva som i Kina? Eller vad meningen med livet i så fall är?

Men den frågan låter vi stå. Den är för svår att besvara här.

Mikael Jalving

Mikael Jalving är historiker och debattör. Han har bland annat skrivit boken Absolut Sverige – Ett land i förändring (Psychology CD Förlag, 2012).