
Amnesty International kallar sig neutralt och oberoende. Men flera exempel – från stämplingen av J.K. Rowlings stödorganisation till rapporteringen om Gaza – visar att organisationen driver en tydlig politisk agenda, skriver Christoffer Jonsson.
Amnesty beskrivs som en neutral och oberoende människorättsorganisation som arbetar för att förhindra och granska brott mot mänskligheten samt stå upp för alla människors lika värde.
Men det är bara på pappret.
I realiteten har Amnesty blivit en politiskt vinklad organisation som står upp för vissa människors rättigheter. Det har organisationen visat när deras brittiska avdelning stämplade J.K. Rowlings kvinnoorganisation och flera liknande organisationer som ”anti-rights”.
J.K. Rowlings organisation Beira’s Place erbjuder stöd till kvinnor som utsatts för sexuellt våld. I ett Storbritannien där unga kvinnor upprepade gånger utsatts för grova sexuella övergrepp, bland annat från groominggäng, innebär det att man sparkar benen undan från dem som faktiskt stöttar dessa kvinnor som varit med om det värsta tänkbara.
Varför stämpla organisationer som stödjer offer för sexuellt våld som ”anti-rights”? Enbart för att de riktar stödet till biologiska kvinnor?
”Det verkar som (som många av oss har misstänkt i åratal) att Amnesty anser att vissa typer av människor inte förtjänar rättigheter: kvinnor, flickor och de som stolt attraheras av samma kön. Jag hoppas att givare från dessa grupper uppmärksammar detta”, skrev J.K. Rowling på sociala medier.
Efter massiv kritik och påtryckningar drog Amnesty tillbaka beslutet och bad författaren om ursäkt för att de stämplat hennes organisation som ”anti-rights”.
Men skadan är redan skedd. Amnesty har visat att de bara bryr sig om organisationer som passar deras politiska agenda – och i den agendan exkluderas bland annat Gay Men’s Network och LGB Alliance - som står upp för homosexuellas rättigheter.
”Amnesty International valde att förtala Gay Men’s Network som en ’anti-rättighets’-grupp tillsammans med flera LGB-organisationer. Vi protesterar mot icke-statliga organisationer som främjar genusideologi och missbrukar sitt finansieringsstöd och inflytande på detta sätt, och vi kräver en formell ursäkt”, skriver Gay Men’s Network på sociala medier.
Detta är inte första gången Amnesty Internationals aktivistiska ådra tar över det ”neutrala” mandat som organisationen påstår sig ha. Samma tendens har synts tydligt under kriget i Ukraina och kriget i Gaza – där deras rapporteringar beskrivs som neutrala och oberoende.
I november 2024 publicerade Amnesty en rapport som anklagar Israel för folkmord. Redan i första meningen uppvisar rapporten allvarliga felaktigheter: ”On 7 October 2023, Israel embarked on a military offensive on the occupied Gaza Strip (Gaza) of unprecedented magnitude, scale and duration.”
Kriget startade dock inte med att Israel inledde en militär offensiv, utan med att palestinska terrorgrupper invaderade Israel och genomförde en massaker av aldrig tidigare skådad magnitud, skala och brutalitet.
Vidare använder rapporten exempel på dödade civila palestinier som argument för folkmord. Tre av de nämnda – Osama Al-Dos, Muhammad Al-Zwaidi och Shaldan Najjar – dödades vid olika tillfällen i ett israeliskt luftanfall.
Enligt Islamiska jihads egna uppgifter tillhörde samtliga tre organisationens militära gren, Al-Qudsbrigaderna. Både Al-Zwaidi och Al-Dos beskrevs som befäl över raketenheter, medan Najjar var bataljonschef i Jabaliya.
De var alltså inte civila utan militära mål. Detta visar att Amnestys folkmordsrapport bygger på felaktiga uppgifter, vilket tyder på en kraftig partiskhet och en nonchalant inställning till terrorgruppernas egna erkännanden om att många av de omkomna i Gaza tillhörde Hamas, Islamiska jihad eller andra palestinska terrorgrupper.
Amnesty har blivit ett tydligt exempel på hur många människorättsorganisationer idag har lämnat sin kärnverksamhet – att granska faktiska brott mot mänskligheten – och istället blivit en rörelse på ytterkanten som ägnar sig åt att driva en politisk agenda.