
Att staten snart kommer försöka få barnen i skolverksamhet så fort de trillat in på BB har varit stående raljans i förskolekritiska kretsar. Nu är det ett seriöst menat förslag från ett regeringsparti, skriver Mira Klang.
Moderaterna har föreslagit att bebisar ska kunna lämnas iväg på daghem, eller förskola som det absolut ska kallas för att föräldrar ska tro att det är nödvändigt, för att mammor ska kunna arbeta eller studera.
Att en bebis behöver sin mamma för en trygg första tid i livet, med närhet och uppmärksamhet för en trygg anknytning, bortser man från. Detta trots att barnkonventionen är svensk lag sedan 2020.
Syftet med förslaget är att underlätta familjebildning. Moderaterna tänker alltså att försummandet av spädbarn vore en rimlig lösning på de låga födelsetalen. De lyckas med detta avhumanisera både kvinnan, då man utgår ifrån att hon ska vara en empatilös barnafödarmaskin, och bebisen då man helt struntar i dess grundläggande behov.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman, en av dem som tagit fram det bisarra förslaget, säger att ”kvinnor vill ju kunna ha likvärdiga möjligheter med män”. Detta eviga moderna felslut. Kvinnor är inte män och kommer därför aldrig kunna göra exakt som män utan att det får helt andra konsekvenser.
Möjligheten att avstå att skaffa barn finns dock om man inte vill ta hand om ett barn. Lösningen på de låga födelsetalen är inte att locka kvinnor som inte vill ha barn med löftet att de inte behöver ta hand om sina barn.
Förslaget får mig att tänka på en ordning som fanns i Östtyskland. Det kallades ”wochenkrippe” och var ett dygnet runt-dagis. Hundratusentals tyska små barn var inskrivna i sådan verksamhet som pågick hela veckan. Omsorgen var knapp och barnen träffade sina föräldrar endast på söndagar.
I Sverige erbjuder många kommuner ”nattis”, alltså barnomsorg nattetid, för barn vars föräldrar arbetar då. Öppnar man nu också upp för bebisdagis skulle det i praktiken innebära att man öppnar upp för dygnet runt-dagis för bebisar, för vi tillåter redan wochenkrippe light för småbarn. Barn (föräldrar på nyspråk) har nämligen rätt till förskola dagtid, även när de brukar en plats inom nattomsorgen.
Även utan nattomsorg för bebisar kvarstår frågan: när ska en bebis hinna knyta an till sina föräldrar om den lämnas bort på dagarna? Aldrig, förstås. Effekten blir således densamma som i Östtyskland.
Det är inte värdigt Sverige att uppmuntra att små bebisar ska överges. För det är så en bebis upplever det.
Vill Moderaterna verkligen bortse från barnens bästa och därmed frångå barnkonventionen? Låt mig påminna om att det handlar om bebisar, och om den framtida vuxna befolkningens psykiska hälsa vars grund etableras i anknytningen.
Det är faktiskt oväsentligt att en och annan nybliven mamma önskar arbeta eller studera utan bebisen i sin närvaro. Bebisens behov och rättigheter måste alltid gå före mammans begär. En mammas viktigaste jobb är trots allt att ta hand om sitt barn.
Samtliga övriga partier bör ta avstånd från detta förslag. Här ett vardagligt slagord som min gammelfarmor Inga ofta nyttjade, nu riktat till alla kvinnor som valt att skaffa barn men har lust att dumpa bebisen på dagis: ”Det ena du vill, det andra du skall”.