Svenska institutet, vars uppdrag är att ”öka omvärldens förtroende och intresse för Sverige” har genom åren gjort många offentliga klavertramp. Nu är det dags igen! Institutet firar att Sverige fyller 500 år.
Åsikterna om hur gammalt Sverige är går isär, beroende på vilken definition man använder och vilken historiker du frågar. Men att landet bara skulle vara fem hundra år gammalt är det ingen som tror. Sedan Gustav Vasa 1523 valdes till Sveriges kung har landet i sin helhet aldrig varit ockuperat av främmande makt och vi kan därför i år fira 500 år av frihet. Att Gustav Vasa, hans söner och barnbarn byggde mycket av den moderna svenska staten är också ett faktum. Men det innebär ju knappast att landet, nationen, folket eller staten inte har en betydligt äldre historia.
Om man nu vill fastställa en födelsedag vore den 8 juli 1319 en passande dag. Då valdes treåringen Magnus Eriksson till Sveriges kung och i det fördrag som då undertecknades av Sveriges biskopar och höga adelsmän talas det just om Sveriges kungar, regni swecie. Den tidigare kungen Birger Magnusson kallade sig Byrgerus sweorum gothorumque Rex, det vill säga svearnas och götarnas kung. Birger var alltså kung över folken svear och götar, men hans brorson Magnus blir inte kung över folk, utan över land. I en serie kungliga brev från den fyraårige kungens kansli den 25 augusti 1320 tituleras kungen i samtliga fall som rex swecie et norwegie, det vill säga Sveriges och Norges kung – inte svenskarnas och norrmännens kung. Detta blir sedan normen i alla senare handlingar. Sverige som stat eller land kan därmed anses ha tagit sin början. Namnet Swerike i stället för Svearnas rike blir vanligare under 1300-talet. Magnus Eriksson blir också den kung som inför en gemensam lag för hela landet, inte olika lagstiftning för varje landskap och stad.
Förändringen från folk till land var en process som hade pågått ett tag. När den tyske kejsaren skriver till kung Birger år 1300 kallar han honom Regi Swecie och i ett brev som kung Birger utfärdade på Tynnelsö 1306 kallar han sig själv svearnas och götarnas kung, men på brevets baksida har någon kallat Birger birgeri regis swecie.
Men givetvis kan man gå längre tillbaka. Även om de äldre kungarna sågs som kungar över folk i stället för land finns det äldre dokument som fastställer landgränser. Äldst ansågs åtminstone förr Landamäri vara, en lista över gränsmärken mellan Sverige och Danmark från omkring 1050 vars original inte finns bevarat, men som finns i avskrifter från 1200-talet och framåt. Det är bara det att de två kungarna, Emund Slemme och Sven Tveskägg, som skulle ha fastställt gränsen, inte var samtida. Många försök att lösa den knuten har diskuterats av historiker och många har på senare tid kommit fram till slutsatsen att handlingen förmodligen är en efterkonstruktion från 1200-talet. Men då fanns i varje fall denna tydliga uppfattning om en fastställbar gräns mellan de två länderna Sverige och Danmark, så rimligen fanns länderna då, även om de på många vis var långt ifrån moderna stater.
Den äldsta bevarade avskriften av Landamäri finns i äldre Västgötalagen från 1200-talet
Men det finns andra skäl att räkna Sveriges födelse som tidigare. När Olof Skötkonung runt 995 blev kung började han prägla mynt i Sigtuna, där han kallas REX SVEVORUM och med tiden allt mera förvirrade formuleringar, som REX ZVENO, REX ZDEVOX och REX SVEN. Omkring två miljoner mynt beräknas ha präglats i Sigtuna under åren kring år 1000 och det vittnar givetvis om en fungerande kunglig ekonomi som mycket väl kan kallas stat.
Det är inte lätt att tyda de ibland förvirrade inskriptionerna på Sveriges första mynt, men här kan man tydligt läsa överst till vänster ”Sven”. Olof Skötkonung var alltså kung över alla svennar!
Folken svear och götar går dock att följa ännu längre tillbaka i historien. Tacitus, som skrev sin lilla bok Germania omkring år 98, talar om svionerna, som bor vid en havsvik bortom Romarrikets norra gräns. Han är den förste som nämner folknamn som kan identifieras med svearna.
Arkeologen Birger Nerman höll en serie föredrag och skrev flera böcker under 1940-talets början där han hävdade att Sverige grundlades som självständigt rike på 500-talet. Det hade han kommit fram till genom att dra slutsatser ur arkeologiska fynd och äldre skrifter, till exempel det engelska diktverket Beowulf, som handlar om strider mellan svear, daner och ett folk som antingen är jylländare eller götar. Att Beowulf också handlar om träskmonster och andra övernaturliga väsen bekom inte Nerman. Han jämförde kunganamnen där med äldre europeiska krönikor och fann likheter. Hans slutsatser kallades föraktfullt för ”beredskapslitteratur” av historikern Erik Lönnroth i Göteborg. Att böckerna och föredragen kom till under pågående världskrig och att syftet var att ingjuta mod hos svenskarna var nämligen uppenbart. Birger Nerman var för övrigt bror till konstnären Einar Nerman, han med Solstickan och författaren Ture Nerman, som var en av de främsta svenska antinazisterna under kriget.
Det ligger en del i Nermans slutsatser, även om mycket är vilda gissningar. Men bara om man sätter likhetstecken mellan forntida hövdingar över ett ganska litet folk och den stat som långt senare utvecklades ur det.
Hur gammalt Sverige är kan alltså diskuteras, men ett kan vi vara säkra på: Sverige är mycket äldre än 500 år.
Visst bör vi fira 500 år av självständighet och visst var Gustav Vasa betydelsefull för det moderna Sverige. Men Svenska institutet har en egendomlig förmåga att alltid misslyckas med sitt uppdrag.
Att Svenska institutets twitterkonto efter valet i höstas retweetade en text om att den nya regeringen var putinister och svenskarna dumhuvuden väckte förundran. Tweeten togs bort och ersattes med en tweet om att kontot blivit hackat. Nå, de polisanmälde och de inledde en mailkonversation med Twitter som mynnade ut i intet. Om kontot verkligen blev hackat är det egendomligt att endast en retweet blev resultatet. Om det var så att den som hade hand om kontot retweetade dessa nedsättande ord, kanske av misstag i SI:s namn i stället för i eget, kan vi konstatera att institutet är bättre på att hitta undanflykter än att ”öka omvärldens förtroende”.
Det senaste året har vi också sett hur SI kraftigt skurit ner sin kärnverksamhet, svenskundervisning utomlands. Och många minns givetvis tweeten från 2018 som självsäkert förklarade att svenska köttbullar i själva verket är turkiska, införda till Sverige av Karl XII. Att de blandat samman köttbullar med kåldolmar blev desto dummare med tweetens avslutande ord: Let’s stick to the facts!
Ja, låt oss hålla oss till fakta, Svenska institutet! När Gustav Vasa på midsommardagen 1523 intågade i Stockholm som nybliven kung – han hade valts till kung i Strängnäs den 6 juni – inleddes en viktig epok i Sveriges historia som vi visst ska fira. Men Sveriges födelsedag var det inte.
Läs även: Svenska institutet drar ner på svenskundervisningen – för att rädda lönerna?
Läs även: Hackades verkligen svenska institutets twitterkonto?
