Var fjärde pensionär får ingen del av regeringens föreslagna skattesänkning. Effekten blir störst för dem med medelhöga pensioner, medan många låginkomsttagare lämnas utanför, rapporterar tidningen Senioren.
Regeringens förslag om sänkt skatt på pension berör inte alla äldre. För att omfattas krävs en årlig inkomst över 192 000 kronor, vilket motsvarar 16 000 kronor per månad, rapporterar Senioren.
Pensionsmyndighetens siffror visar att en stor grupp ligger under den nivån.
Enligt tidningen hade omkring var fjärde pensionär pensionsinkomster på 180 031 kronor eller mindre under 2024. Även utbetalningar från tjänstepension ingår i den summan.
Många äldre under 67 år utanför
Skattelättnaden gäller enbart personer som fyllt 67 år.
Omkring 100 000 pensionärer som ännu inte nått den åldern får därför ingen del av förslaget.
– Att det finns en åldersgräns för skattesänkningarna på 67 år har inte varit särskilt tydligt från regeringen, säger Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson till tidningen.
De anser att de som står utanför skattesänkningen i stället borde få ett förstärkt bostadstillägg.
Organisationen pekar på att taket i bostadstillägget inte justerats sedan 2022 trots ökade boendekostnader. Förslaget fanns inte med i budgeten, rapporterar Senioren.
Störst skattelättnad för medelhöga pensioner
Den största effekten syns hos pensionärer med medelhöga och höga inkomster. Enligt SPP:s sparekonom Shoka Åhrman minskar skatten för dessa grupper med omkring 200 till 400 kronor per månad.
– Pensionärer med medelhöga och höga pensioner får störst sänkning i kronor, säger Åhrman till Senioren.
Låginkomsttagare har redan fått tidigare förstärkningar i form av höjd garantipension och förbättrat bostadstillägg, konstaterar hon.
Regeringen hänvisar också till att lägre elskatt, matmoms och förändringar i sparskatten påverkar pensionärers ekonomi, rapporterar Senioren.
Genomsnittlig effekt: 340 kronor i månaden
En genomgång från Länsförsäkringar visar att den typiske pensionären får omkring 340 kronor mer kvar efter skatt under 2026.
För låginkomsttagare beräknas tillskottet till cirka 302 kronor, medan höginkomsttagare får drygt 1 000 kronor, rapporterar Senioren.
Privatekonomen Stefan Westerberg säger att utfallet speglar hur reformerna gynnar dem med högre inkomster och större sparande.
– Regeringen satsar mycket på låg- och medelinkomsttagare, men i kronor och ören landar de mesta av pengarna hos dem med högst löner och störst sparkapital, säger Westerberg.
