Det är många som har en klump i magen över de höga elräkningarna och det är fullt förståeligt. Vintern är kall och elpriset har nått rekordhöga nivåer. Det behövde inte vara så. Sverige är ett avlångt land med många energikällor och hade vi vågat satsa på kärnkraft så hade vi inte behövt hantera den kris som det faktiskt är. Historien ville tyvärr annorlunda. Så vanliga elkonsumenter får acceptera en svidande plånbok och att det politiska etablissemanget klappar dem på huvudet likt Aftonbladets ledarsida.

Enligt dem ska vi leva med höga elpriser eftersom det tidigare har varit rekordlågt. Det påminner i mångt och mycket om citatet som brukar tillskrivas den franska drottningen Marie Antoinette (1755–1793) som ungefär lyder ”låt dem äta kakor” när det handlade om svältande fransmän som inte hade bröd. Förvisso sa Marie Antoinette aldrig detta, men mentaliteten känns igen när det kommer till landets kärnkraftshatare.

Det började med att nobelpristagaren i fysik Hannes Alfvén bytte fot om kärnkraft och övertygade dåvarande centerledaren Thorbjörn Fälldin. Han fick med sig sin tids intellektuella etablissemang – som bland andra komikern Tage Danielsson. Det bottnade i en ickerationell rädsla som fick sitt utlopp i och med Harrisburg 1979, som faktiskt inte var ett så allvarligt haveri som man vill göra sken av. Kort och gott var det en olycka, men alla utrymningsplaner fungerade. Precis som i japanska Fukushima 2011. Det är nästan skrattretande att ställa dessa bredvid Tjernobylkatastrofen 1986. För där var det inte kärnkraften som misslyckades, utan Sovjetsystemet. Vidare är det talande att vår nya klimat- och miljöminister Annika Strandhäll vill hävda motsatsen.

Läs mer: ”Kärnkraftsavvecklingen betalas via elräkningen”.

Men det finns också ett parti som i dag symboliserar det kärnkraftshat som har möjliggjort vår nuvarande energikris. Det är Miljöpartiet, som konsekvent mobbat Socialdemokraterna att inte satsa på ett energisäkert Sverige. Bland dess riksdagsledamöter står Lorentz Tovatt ut som den som nästan får symbolisera den energifientliga linjen. Han gladde sig ständigt över att man stängde kärnkraftverk och på senare tid ville han förklara att nuvarande kris inte alls handlar om att vi inte har egna energikällor. Som exempel anför han att den europeiska energimarknaden är integrerad och att det dessutom är kallt i Ryssland. Enligt Tovatts logik så är det kosacker som springer i buskarna och höjer vår elräkning.

Förvisso skulle allt detta kunna gå att skratta åt. Men ett obekvämt faktum kvarstår: Sveriges elförsörjning är lidande på grund av politiska beslut.

Det är en process som började med antikärnkraftslobbyn på 1970-talet och som fått sitt crescendo i och med denna vinters kris. Att ha ont i plånboken är definitivt ingenting att skratta åt. Speciellt när nestorer inom svensk miljöindustri, likt Jacob Wallenberg, faktiskt sagt att de är villiga att investera i kärnkraften om den politiska viljan finns. Men den finns inte så länge de gröna khmererna i Miljöpartiet har något som helst inflytande över den svenska politiken.

Läs mer: ”Snälla ge oss långa linjer”