Facebook noscript imageLindberg: Hala badkar attackerar inte i flock, Guillou
Mattias  Lindberg
Krönikörer
Lindberg: Hala badkar attackerar inte i flock, Guillou
Mattias Lindberg. Foto: Bermix studio
Mattias Lindberg. Foto: Bermix studio

Jan Guillou hävdade häromdagen att hala badkar utgjorde en större fara för den svenska allmänheten än förortsgängens härjningar. Det blev lite roligt när Kvartals Henrik Höjer avslöjade att endast en förolyckats förra året i en badkarsrelaterad händelse. Värre än det är att Guillou inte tycks se faran med fientligt inställda grupper av människor.

Författaren och journalisten Jan Guillou skrev häromdagen en uppmärksammad text i Aftonbladet. Han ondgjorde sig över att politiker och media fokuserade mer på ungdomsgängens våld än på hala badkar och fallolyckor. Visst var det underhållande att badkarsolyckor med dödlig utgång visade sig vara betydligt mer sällsynt än vad Guillou föreställt sig. Bara en förra året, som Kvartals vetenskapsredaktör Henrik Höjer påpassligt kollade upp. Viktigare är dock observationen att folk i allmänhet tycker att Guillous jämförelse är tokig.

Jan Guillou kom inte själv på idén att relativisera avsiktligt våld med badkarsolyckor. Författaren Johan Norberg har varit inne på det spåret ett par gånger. För några år sedan hävdade han att “Fler européer dör i sina egna badkar och av de egna möblerna än av terror”. Syftet den gången verkar ha varit att relativisera faran med terrordåd. Man kan ana att Norberg gjorde ett försök att hindra folk från att koppla den höga migrationen från Mellanöstern med risk för terror i Europa.

Att jämföra folk som dör i olyckor med antalet som dör på grund av terror eller ungdomsgäng ignorerar dock orsakerna till varför folk fruktar de senare mer. Dödsfall kopplat till avsiktligt våld har nämligen en mycket större potential att skörda liv än olyckor i hemmet.

Läs även: Lindberg: DN buntar medvetet samman sunda kritiker med dem som hotar journalister

Vi i Sverige är lyckligt lottade att ha levt under en period där ovanligt få har dött av våld. Vi vet samtidigt från historien att potentialen för våld är mycket större än det vi själva upplevt. Misstänker Guillou möjligen att frekvensen av badkarsolyckor plötsligen skulle kunna avvika kraftigt uppåt och ha ihjäl en ansenlig mängd människor i Sverige?

Utvärdering av potentiella faror är något som klimat- och energiforskare ibland ägnar sig åt. Hur många liv kan släckas i ett värstafallsscenario vid en kärnkraftsolycka? Hur sannolikt eller osannolikt är scenariot? Hur farligt är det om temperaturen ökar flera grader under detta århundrade? Det är inte oviktigt att göra sådana bedömningar.

En viktig anledning till att allmänheten reagerar väldigt negativt inför sådant som terror, gängskjutningar och förnededringsrån är just att det handlar om avsiktligt våld mellan olika grupper av människor. Omedvetet associerar många till sådant som inbördeskrig och etniska eller religiösa konflikter.

Jan Guillou har profilerat sig med sin kritik av Israels konflikt med Palestina. Guillou hade säkert kunnat googla fram att det dör fler palestinier i trafikolyckor än som dödas av israeliska soldater. Kommer Guillou nästa gång han skriver om konflikten att håna de som fokuserar på dödade civila palestinier i konflikten istället för på den senaste olycksstatistiken från Västbanken? Knappast.

Steven Pinker förklarade i sin bok The Better Angels of Our Nature (2011, Viking books) hur viktigt det är att vi människor blir mycket mera upprörda av att se våld utövas än att se olyckor. Utvecklingen av vår avsky mot våld riktat mot andra människor är en förutsättning för vår civilisation, och har medfört att våldet minskat kraftigt under historiens gång.

Mellanöstern har haft många våldsamma konflikter där ett stort antal människor dött. Jag gör själv den kopplingen när jag hör om islamistisk radikalisering eller antisemitiska upplopp i Sverige. Hur ser värstafallsscenariot ut i Sverige om 30 år, om vi får ökade etniska och religiösa konflikter i landet?

Om Guillou halkar med den dyra champagnen i badkaret så finns det ingen anledning att tro att badkaret agerat med avsikt. Inte heller behöver han befara att badkaret har nära bekanta som också vill honom illa, eller riskerar att hämnas om Guillou ställer gärnings-karet till svars. Troligen blir heller inte en sådan olycka så traumatisk att Guillou bär med sig ärren resten av sitt liv.

Läs även: Lindberg: Jorden anropar Morgan Johansson

Vissa förortsgäng håller hela områden i skräck. Gängmedlemmar går ibland in i affärer och hämtar varor som de vill ha utan att betala. Näringsidkare vågar inte säga ifrån. Risken att sätta sig upp mot ett helt gäng är för stor. Även om en handlare faktiskt skulle lyckas stoppa en medlem så är risken överhängande att en gruvlig hämnd levereras senare av andra i samma gäng.

Folk vågar inte vittna mot kriminella gäng. Föräldrar vågar inte anmäla till polisen när deras barn rånas av ungdomsgäng. Många föräldrar är rationella och förstår att det är mindre riskfyllt att flytta från området istället för att anmäla gängbrott mot sina barn. Och hur mår de två pojkarna som rånades och torterades timtals med inslag av sexuellt våld på en kyrkogård i Solna?

Nej, Johan Norberg och Jan Guillou, era jämförelser mellan badkarsolyckor och avsiktligt våld saknar relevans. Vanligt folk förstår intuitivt att terror och dödsskjutningar signalerar mycket större faror än olyckor i hemmet.

Terrordåd och gängvåld är toppen av ett isberg. Ett isberg som skvallrar om ett samhälle som är inne i en farlig utveckling med stora reella risker för våra barn. Vanligt folk fattar intuitivt detta som ni två från “eliten” inte tycks förstå.

Mattias Lindberg

Mattias Lindberg är krönikör i Bulletin. Han är utbildad civilingenjör i Teknisk Fysik, och arbetar som programmerare och leder en grupp programmerare i Stockholm. Lindberg är en borgerlig debattör som bland annat skrivit debattartiklar för Expressen Debatt och GP Debatt.