Facebook noscript imageLindberg: Stenevi kallar ideologi för undervisning – en stöld av skattemedel
Mattias  Lindberg
Krönikörer
Lindberg: Stenevi kallar ideologi för undervisning – en stöld av skattemedel
Lindberg: Stenevi kallar ideologi för undervisning – en stöld av skattemedel

Märta Stenevis pengar till utbildning om slavhandeln syftar inte till att ge en rättvis bild av Sveriges roll i den globala slavhandeln. Istället är motivet att stärka den postkoloniala maktanalysen som man använder som förklaringsmodell för integrationsproblemen. Pengarna är stöld av skattemedel för användning till eget bruk.

Jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP) informerade nyligen om att regeringen ger 1.7 miljoner kronor till Forum för levande historia för att de ska ta fram utbildningsmaterial om den svenska slavhandeln till skolor.

– Många känner inte till vilken roll Sverige hade i den transatlantiska slavhandeln, säger hon.

Intrycket är att Stenevis syfte är att framhäva Sveriges roll i slavhandeln, inte att ge en mer rättvis bild av Sveriges del i den globala slavhandelns historia. Vad detta egentligen handlar om är att Stenevi, liksom annan vänster, vill kolportera en bild av Sverige och övriga “västvärlden och dess historia som byggd på förtryck av olika slag”, som Johan Lundberg uttryckte det i Kvartal.

Läs även: Lindberg: Kattregister och plastpåseskatt – men obegränsat med samordningsnummer

Stora delar av vänstern bygger helt enkelt sin världsbild på postkolonial maktanalys. Det vita Sverige är förtryckaren av människor med ursprung från de gamla kolonialländerna. Man vill förklara de integrationsproblem vi ser i Sverige som en följd av rasistiska strukturer i samhället.

Dåvarande jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) skriver exempelvis i en debattartikel 2020 att afrosvenskar och andra minoritetsgrupper diskrimineras på både bostads- och arbetsmarknaden. Hon skriver att “det innebär fördelar att vara vit i både Sverige och USA” och att “etniska minoriteter och icke-vita, systematiskt diskrimineras medan de som tillhör majoritetssamhället gynnas”. Man vill förklara gapet i sysselsättningen mellan inrikes och utrikes födda som till stor del orsakad av rasism och diskriminering, snarare än som en följd av skillnad i kunskapsnivå.

SOU 2015:104 (Långtidsutredningen 2015) kom som ett bombnedslag i debatten om integrationen på arbetsmarknaden. OECDs kunskapstest PIAAC visade att invandrare med goda kunskaper i språk och matematik klarade sig lika bra som inrikes födda i Sverige. Utredningen sammanfattade:

Dessa resultat från PIAAC-undersökningarna kan tolkas som att det huvudsakligen är skillnader i språk- och allmän färdighetsnivå som förklarar att en högre andel inrikes födda än utrikes födda arbetar.

Läs även: Mattias Lindberg: Vi behöver fler – inte färre - Lars Vilks

När regeringen tillsätter pengar till att ta fram utbildningsmaterial om den svenska slavhandeln så sker detta inte förutsättningslöst. Hur många känner till exempel till att det “enligt vissa forskare togs uppåt en miljon européer som slavar under perioden 1520–1830” av araber, och att den arabiska slavhandeln till mellanöstern var lika stor som den transatlantiska? Det är knappast information om att Sverige var en relativt liten aktör i den globala slavhandeln som Stenevi menar att svenska elever behöver tillgodogöra sig?

Skattemedel kan anses ha olika legitimitet beroende på användningsområde. Störst legitimitet har pengar som går till verksamheter som alla har nytta av där man kan anse att pengarna går tillbaka till de som betalat in dem. Exempel på detta är skattemedel till infrastruktur och försvar. Bistånd har lägre legitimitet, då pengarna går till andra än skattebetalarna, men kan delvis försvaras om det har stöd hos en stor andel av befolkningen.

När sittande regering däremot lägger skattemedel på ideologisk “forskning” eller “utbildning” som syftar till att stärka den egna politiska uppfattningen hos befolkningen så är det att betrakta som oförsvarlig stöld av skattebetalarnas pengar för användning i eget bruk.

Mattias Lindberg

Mattias Lindberg är krönikör i Bulletin. Han är utbildad civilingenjör i Teknisk Fysik, och arbetar som programmerare och leder en grupp programmerare i Stockholm. Lindberg är en borgerlig debattör som bland annat skrivit debattartiklar för Expressen Debatt och GP Debatt.