Den värmländske riksdagsledamoten Lars Mejern Larsson (S) uttryckte i ett brev till kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren sin oro över arbetsmiljön på häktet i Karlstad efter ett besök. Mejern fick under sitt besök information om arbetsmiljön och om de stora utmaningar personalen står inför. En uppföljning av arbetet om häktets arbetsmiljö och personalens tillstånd kommer att återupptas i höst, säger Mejern till Bulletin.
Lars Mejern Larsson (S) besökte häktet i Karlstad under juni månad där han träffade Service- och kommunikationsfackets, Sekos, representanter. Mejern Larsson fick information om arbetsmiljön på häktet och de stora utmaningar personalen står inför.
Han skriver i sin sammanfattning över intrycken han fått under besöket att ”säkerhetsreglerna stretchas”, att det är ”irriterad stämning” och ”hotbilderna är påtagliga”, rapporterar Seko.
Mejern Larsson fortsätter uttrycka sin oro över arbetsmiljön:
”Dubbelbeläggning i många celler och besöksrummen används som extra celler. De anställda uttryckte stor oro för att kriminalvården befinner sig i ett krisläge genom överbeläggningen. Man menar att siffrorna talar sitt tydliga språk. Häktena är byggda för att ha 80 procent beläggning för att man ska ha luft i systemet och kunna flytta intagna om det uppstår konflikter.”
Läs även: Gisslandramat över i Hällbyfängelset - de två morddömda gisslantagarna gripna
Överbeläggning i över 2,5 år
Mejern Larsson skriver att Sekos skyddsombud ”bekräftar att beläggningen på Karlstadhäktet har varit konstant över 100 procent i 2,5 år och att risken för hot och våld känns mycket påtaglig för de anställda”.
I brevet frågar han kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren om hur han ska agera för att hantera personalens säkerhet och om dessa arbetsmiljöproblem har tagits upp med ansvarig minister.
Martin Holmgren svarar i ett vändande mail att kriminalvården ”på sikt planerar för 3 400 nya fasta platser inom de närmaste åren”. Han hänvisar även till den rapport om kriminalvårdens platskapacitet som överlämnades till regeringen i mars i år.
Holmgren fortsätter i det vändande mailet: ”Trängsel i anstalter och häkten innebär en förhöjd risk för ordningsstörningar och incidenter. Vi har således stort fokus på åtgärder för att upprätthålla ordning, säkerhet och en trygg miljö för intagna och personal. Det rör sig till exempel om personalförstärkningar, underrättelsearbete och andra säkerhetshöjande åtgärder.”
Läs även: Johansson (S) vill avskaffa straffrabatter - men nobbar visitationszoner
Ingen repris på gisslandramat
Mejern kommenterar att det är viktigt att se till att de som blir häktade faktiskt har en plats att bli placerade på.
– Jag tycker situationen på häktet jag besökte påminner om hur viktigt det är att man ser helheten. Det är mycket fokus på kriminalitet idag, med all rätt, men då måste det också hänga ihop med att det finns platser för dem, säger Lars Mejern Larsson till Bulletin.
Han nämner gisslansdramat som ägde rum under onsdagen i förra veckan, då två kriminalvårdare hölls gisslan av två morddömda på häktet, och vikten av att vidta åtgärder för att något liknande inte ska uppstå i framtiden.
– Bara att något sådant händer visar hur viktigt det är att vidta åtgärder. Vi kan inte riskera att det händer igen någon annanstans. Vi måste respektera den personal som arbetar ute på kriminalvården, de ska inte behöva känna någon osäkerhet på arbetsplatsen, säger Lars Mejern Larsson.
Får inte ta för lång tid
I svaret från Martin Holmgren nämnde Mejern Larsson kriminalvårdens planer för att utöka med ytterligare 3 400 platser.
Mejern betonar att det är viktigt att arbetet med de nya platserna inte tar för lång tid.
– Det är svårt att säga hur lång tid det kommer att ta att skaffa de nya platserna. Men om vi är duktiga på att fånga bovar behöver vi även vara duktiga på att placera dem på rätt plats, där personalens säkerhet inte hamnar i kläm. Så det får inte ta alltför lång tid, säger Lars Mejern Larsson.
Läs även: Landets fängelser överfulla - facket: Gisslandramat en konsekvens