Facebook noscript imageMigrationshaveriet kan inte fixas med tvångsbussning av elever
Mattias  Lindberg
Krönikörer
Migrationshaveriet kan inte fixas med tvångsbussning av elever
Foto: Henrik Isaksson/TT
Foto: Henrik Isaksson/TT

Politikerna växlar fram och tillbaka mellan olika åtgärder för att lösa segregationen, men inget verkar hjälpa. De verkar inbilla sig att problemen beror på diskriminering av olika slag, som kan lösas genom att bussa migranter hit och dit. Men migrationen från tredje världen har skapat sociala problem här som visat sig vara oerhört svårlösta.

Allt fler socialdemokrater ser tvångsbussning av elever som den magiska fixen för att lösa misslyckandet med utrikes födda elevers skolresultat. Experimentet är redan i full gång i flera socialdemokratiskt styrda kommuner. Det började redan med stängningen av Kroksbäcksskolan 2007 i Malmö, en skola vars elever till 95 procent bestod av invandrare. Eleverna flyttades till en skola med få invandrarelever. Det blev stökigare på skolan, undervisningen behövde förenklas och den etniska identiteten hos eleverna förstärktes.

Istället för att utvärdera resultaten har man fortsatt i fler kommuner och skolor. Norrbyskolan i Borås stängde 2011. Mottagande rektor uppges ha haft svårt att se något positivt med integrationsprojektet. 

I Nyköping stängdes alla högstadieskolor 2014 i syfte att lösa integrationen i en storskola. Det har rapporterats om ordningsproblem från skolan och om att många elever inledningsvis bytte till friskolor. Det har ibland beskrivits att skolresultaten förbättrats något i samband med projektets genomförande, men enligt SVT ligger skolan under rikssnittet trots att man i vissa avseenden räknar bort nyinvandrade elever: ”för att få det att gå ihop så krävs att man räknar bort nyinvandrade elever och lägger till resultaten från sommarlovsskolan, annars hamnar man rejält under rikssnittet”. Det sammanlagda resultatet för den stora skolans alla elever är alltså inget som imponerar.

En högstadieskola stängdes i Örebro 2017 i syfte att se om det gick uppnå ökad integration och bättre studieresultat genom att sprida ut eleverna från stadsdelen Vivalla och placera dem i andra skolor. Forskare i Örebro släppte en rapport tidigare i maj över hur det gått för eleverna. 

Endast 42 procent av eleverna som kommit från Vivallaskolan uppnådde grundläggande behörighet till gymnasiet. Innan stängningen av Vivallaskolan nådde i snitt 59 procent av eleverna gymnasiebehörighet under åren 2001 och 2018. Förhoppningarna om förbättrade skolresultat för de omflyttade eleverna grusades. 

Andelen utrikes födda som når gymnasiebehörighet har minskat sedan början av 2000-talet. Det har fått till följd att gapet mellan utrikes födda och inrikes födda elever ökat. Det har man försökt skylla på skolsegregationen i allmänhet, och friskolor i synnerhet. 

Men när man i en forskningsrapport gått till botten med orsaken så fann man att föräldrarnas socioekonomiska bakgrund och boendeområde samvarierar med skolresultatet, men att skolsegregationen i sig spelat liten roll. Dessutom fann man att en viktig faktor i minskningen av andelen utrikes födda med gymnasiebehörighet var att en större andel av de nyanlända kommit i högre ålder. 

Det som spelar stor roll för utrikes föddas skolresultat är alltså migrationen i sig. Om en stor andel migranter har låg utbildning så kommer en större andel av deras barn lyckas dåligt i skolan. Om dessa barn dessutom anländer i hög ålder ökar risken ytterligare att inte nå gymnasiebehörighet. 

Åtgärder som att tvångsbussa elever från socioekonomiskt svaga områden kommer alltså inte att hjälpa skolresultaten. Ändå är förslag om att verka för en allsidig social sammansättning det som Anna Ekström vill genomdriva för att få en mer likvärdig skola.

Tanken att minska segregation och förbättra integration med hjälp av tvångsflyttning av elever är inte specifik för Sverige. På 60-talet i USA var det populärt att transportera och blanda elever från olika sociala grupper, men systemet har i princip upphört. Istället försöker man anpassa insatserna i skolan efter elevernas förutsättningar.

Flyttning av elever påminner om hur man försökt placera flyktingar mer jämnt i landet. Mellan 1985 och 1994 hade Sverige den så kallade ”Hela-Sverige-strategin”. Man ämnade bryta koncentrationen av invandrare i storstadsregionerna genom att placera ut 90 procent av de nyanlända asylsökande i förvalda kommuner. Invandrare förlorade både i inkomst och sysselsättning efter införandet av strategin. 

1994 infördes istället lagen om eget boende, den så kallade EBO-lagen. Syftet var att öka den enskildes ansvarstagande. Nyligen försökte man istället kringskära EBO-lagen genom att dra in möjligheten att få ersättning för nyanlända som bosätter sig i områden med ”Socioekonomiska utmaningar”. Migrationsverket ser ingen tydlig effekt av åtgärden. Så här har politikerna hållit på, fram och tillbaka, under decennier. Men inget verkar lösa segregationen. 

Intrycket är att det är migrationen från tredje världen i sig som skapar närmast olösliga sociala problem i Sverige. Politikerna vill inte inse det. Istället inbillar de sig att problemet är olika slag av diskriminering, och att lösningen är att bussa migranter hit och dit. Experimentet fortsätter. I höst stängs Kronanskolan i Trollhättan liksom Åsenskolan i Filipstad.

 

Läs även: Betygen sjönk när integrationen skulle bli bättre: ”Olika skolkulturer”

Läs även: Barnen sätts på skolbussen när integrationen inte fungerar

Mattias Lindberg

Mattias Lindberg är krönikör i Bulletin. Han är utbildad civilingenjör i Teknisk Fysik, och arbetar som programmerare och leder en grupp programmerare i Stockholm. Lindberg är en borgerlig debattör som bland annat skrivit debattartiklar för Expressen Debatt och GP Debatt.