Justitieminister Morgan Johanssons antirasistiska ambitioner blev lagförslag när SOU 2021: 27, ”Ett förbud mot rasistiska organisationer”, lades fram i maj.

Kommitténs utredning innebär inte att organisationer, sammanslutningar, nätverk och dylikt kan upplösas, istället ska enskilda personers medlemskap, aktiviteter och även utomståendes stöd kriminaliseras.

I senaste numret av Fokus kritiserar professor emerita i straffrätt Suzanne Wennberg den radikala utvidgningen av straffansvar, bland annat då nästan vad som helst kan definieras som att ”delta”. Endast koppling till rasistisk organisation kan göra det straffbart med exempelvis flygbladsutdelning, oberoende av budskap. Eller spridande av information på sociala medier, oavsett om hat eller hot förekommer.

Sammanfattningsvis så försöker Morgan Johansson runda den grundlagsskyddande mötes- och demonstrationsrätten genom inskränkningar i den grundlagsfästa fria åsiktsbildningen. Och Wennberg ger därför lagförslaget slutbetyget: obsolet.

Jag hoppas få anledning framöver att återkomma till vissa antaganden, skrivningar och till hur lagförslaget kan tolkas angående sammanslutningar utanför de extremistiska miljöer som motiverat dess tillkomst.

Men det som först slog mig var den komiska krocken mellan lagförslaget och den officiellt vedertagna sanningen att Sverige är strukturellt rasistiskt.

Postkolonialt lagda akademiker har ju utifrån maktteorier och diskursanalyser lyckats med bedriften att få ett helt land att missförstå sig självt. Den ökände professor Masoud Kamali och hans postkolonialt inriktade kollegor bidrog exempelvis, via SOU 2005:41 ”Bortom Vi och Dom”, till förändringen av den vardagliga innebörden av ordet rasism till att betyda en sorts metafysiskt fängelse vi aldrig kan undfly.

Enligt World Value Survey 2016 är Sverige det minst rasistiska landet på jorden. Men trots vår världsunika antirasism måste vi leva i en politisk lögn som säger att samhället; från topp till tå, i varenda vrå och på varje nivå, är genompyrt av rasism. Och de vitas förkastliga attityder kan förklara allt; från blickar och gester, så kallad mikroaggression, till att cirka 80 procent av den somaliska invandrargruppen saknar färdigheter eller motivation som passar svensk arbetsmarknad.

Det hör till politisk vett och etikett att papegojrepetera att Sverige är strukturellt rasistiskt. Få inser dock att de får en extremistisk ideologisk världsbild på köpet.

För några år sedan ansåg några debattörer att jag behövde utbildas om den korrekta linjen och de rekommenderade mig Antirasistiska Akademins hemsida. Den grundades av bland annat forskare som stod bakom SOU 2005:41 och där undervisar den ledande teoristinna auktoritära delen av vänstern sin svagsinta svans om sådant vansinne som att rasism bara kan utövas av den vita majoriteten. Fenomenet kan aldrig förekomma inom eller mellan olika minoritetsgrupper och kan heller inte riktas mot den vita befolkningen.

Nuförtiden går det knappast att förneka det etniska och religiösa hatet inom olika invandrargrupper. Men för de teoretiskt bevandrade är omvänd rasism lika lätt att definitionsborttrolla som vore det en misslyckad femårsplan i en folkdemokrati. Och lika lätt att ständigt slå nya produktionsrekord i fabricerandet av rasistiska företeelser.

Mot bakgrund av detta knasiga koncept kan jag inte släppa tanken på vilka dörrar för antirasistisk kamp som öppnas genom Morgan Johanssons lagförslag. Vilka oerhörda möjligheter att konkret via direktaktion bekämpa den strukturella rasismen.

Regering och riksdag måste ju ses som Sveriges ledande sammanslutningar för organiserad rasism. De folkvalda deltar där i rasistiska aktiviteter som är helt bestämmande för hela riket. Så fort lagen klubbas genom borde antirasisterna, om de tar sitt teoretiska bagage på allvar, börja bomba polisen med anmälningar för att få bort huvudbrottslingarna.

Justitieminister Morgan Johansson, som idag bara är rasist på grund av vitt skinn och ursprung, bör alltså snart anmälas som en av topparna i det grovt kriminella mäktiga rosenbadnätverket.

Varför inte låta kvastarna sopa rent överallt? Anställda överhuvudtaget på alla sorters arbetsplatser, från myndigheter till mediehus och mataffärer, är aktiva i den strukturella rasistiska verksamheten och vem är då inte kriminell?

Varför inte passa på att anmäla bort själva Sverige när lagförslagets bakväg för att kunna förbjuda organisationer och sammanslutningar så väl kan appliceras på landet som helhet?

Nationalstaten är som bekant bara en konstruktion byggd på rasism. Vilket gör medborgarskap eller delaktighet, det vill säga att vara invånare, till ett rasistiskt brott.

Och till den postkoloniala vänsterns stora lycka skulle upplösningen av Sverige med dess gränser äntligen och till slut kunna motiveras på juridisk väg.

Jag skulle vilja höra Morgan Johansson själv reda ut begreppen innan förslag blir lag. Om Sverige är strukturellt rasistiskt leder han då inte ett av landets mest rasistiskt belastade nätverk?

Ann Charlott Altstadt

Läs även: Altstadt: Varför har media fridlyst Löfven?

Läs även: Dahlman: Mest snickesnack från regeringen om att knäcka gängen