Ayaan Hirsi Alis nya bok Villebråd (Fri Tanke 2021) riktar sökarljuset på frågan om kvinnors urholkade rättigheter i delar av Europa, som en konsekvens av den stora, och i vissa fall okontrollerade, invandringen av unga män från muslimska länder. Finns det ett samband med det ökade sexuella våldet och varför är det fortfarande så tabubelagt att diskutera dessa frågor?

Ayyan Hirsi Ali är ingen nybörjare vad gäller ämnen som migration, invandring, assimilering och integration. Som ung tonåring kom hon till Nederländerna som flykting och fick asyl. Tidigare böcker har behandlat hennes resa över tid: Först som aktivist och arbete med invandrarkvinnor i Holland, över politiskt engagemang och ledamot av parlamentet i Amsterdam, för att till slut flytta till USA. Där har hon fortsatt sitt arbete för kvinnor och mot den förtryckande form av islamism som hon i hela sitt liv fått känna på och velat bekämpa.

Ali beskriver i sin bok de smygande negativa förändringar som den massiva invandringen fört med sig för kvinnor i Europa. Och inte bara för invandrarkvinnor som fastnar i nedärvda hederskulturella strukturer. Vad hon trycker på är att de förändringar som kan skönjas i Europas städer naturligtvis drabbar alla kvinnor. Hon ger flera exempel (många från Sverige) på hur kvinnor lever ett alltmer begränsat liv överlag, blir mer försiktiga och undviker att vara ute på kvällar och nätter, och ogärna vistas ensamma på vissa gator i storstäder som Paris, Bryssel och Stockholm. Hon beskriver kvarter där man nästan bara ser män på kaféer och gator.

Läs även: Lars Åberg: Ayaan Hirsi Ali var fel sorts migrant och fel sorts offer

Hon är samtidigt noga med att sätta in sitt resonemang i ett större sammanhang. Hon understryker att om stora mängder med unga män kommit till Europa från vilken del av världen som helst så skulle sannolikt sexualbrotten mot kvinnor öka. Redan på de inledande sidorna förklarar hon varför hon valt att fokusera på unga muslimska män och den bakgrund och kultur de har med sig i bagaget. Nämligen att migrationen varit särskilt stor därifrån och kan förväntas öka – på grund av den stora politiska betydelsen.

Genom att försöka få bort tabun mot att diskutera det faktum att en del muslimska män begår sexualbrott, kan vi dra undan mattan för extrema högerpopulister av olika kulörer som vill demonisera alla muslimer. Demoniseringen av muslimer underlättas nämligen om högerpopulisterna är de enda som reser frågan. Och slutligen kan en vuxen och ärlig diskussion försvåra för islamisterna vilkas ”lösningar” bottnar i ännu mer segregering. Ali är själv flykting och önskar inte att invandringen ska upphöra, men anser däremot att kraven på assimilering och integration måste öka kraftigt.

En stor del av boken handlar om hur myndigheter och institutioner runt om i Europa vikt ner sig för ökande sexuella trakasserier genom att till exempel införa könssegregerade badtider på kommunala badhus, som på Eriksdalsbadet i Stockholm som införde segregerade jacuzzis 2016 efter att fler och fler kvinnor anmälde att män tafsade på dem.

Läs mer: Skattemedel ska inte gå till islamism!

Genomgående i boken finns en stor besvikelse över hur både europeiska myndigheter och feminister medvetet eller av okunnighet och rädsla spelat ner och ursäktat sexuellt våld från män med utländsk bakgrund. Dels av rädsla för att bli kallad rasist och/eller islamofob. Men också för att dessa män, i enlighet med rådande identitetspolitiska trender ”är offer för rasism och kolonialism” och därmed i någon mån ursäktade.

Diskussionen och argumentationen underbyggs med en stor mängd statistik och många fallbeskrivningar, vilket ställer stora krav på läsaren och kan ge ett rörigt intryck. Hon tar själv upp det faktum att statistiken många gånger är oklar eftersom olika länder har olika system för att registrera sexualbrott och att mörkertalet är stort vad gäller anmälda brott. Det blir en svaghet i framställningen men förtar inte att Ali argumenterar väl och belyser problem som alltför länge negligerats.

Läs även: Dahlman: Försvara inte all mångkultur – klanstyren och hedersvåld måste portas

Alis bok har ett ganska brett anslag. Hon skriver inte bara om kvinnans förändrade roll i Europa, utan tar även upp behovet av att känna till och förstå den bakgrund som dessa unga män kommer ifrån. Hennes förslag för att komma till rätta med den negativa och destruktiva utveckling hon ser kan kanske tyckas orealistiska och väldigt svåra att genomföra. Men till skillnad från många andra debattörer vågar hon föra fram konkreta förslag. Det är definitivt ett steg framåt i en diskussion som borde nått betydligt längre i våra demokratiska samhällen.

Och hennes slutord till försvar för den goda demokratiska och liberala västerländska civilisation vi byggt upp är värd att lyssna till.

Magnus Norell
Adjunct scholar vid The Washington Institute och Senior policy advisor vid European Foundation for Democracy (EFD) i Bryssel