När regeringen som ett steg i brottsbekämpningen slopade straffrabatten för ungdomar mellan 18 och 20 år, lät man straffskalan för brottslingar mellan 15 och 17 förbli densamma. Redan tidigare kunde polisen se en ökning av våldsbrott begångna av unga killar under 18 år. Att kriminella nätverk använder sig av minderåriga för att på så sätt skydda tongivande aktörer och ledare är inga nyheter. Men det finns en stor risk att dessa trender tar ny fart sedan straffrabatten för 18–20-åringar togs bort.

Läs även: Islamistiska påverkansoperationer om LVU eskalerar

Den utredning om sluten ungdomsvård som tillsatts förväntas bli klar först i augusti 2023, så det föreligger en klar risk att minderåriga under tiden i allt högre utsträckning kommer att användas även för grova brott. Som både polisen och olika kommuner varnat för, finns redan incitament att använda unga i brottsliga sammanhang. Den slopade straffrabatten, utan åtgärder för de yngre åldrarna, kan göra en svår situation än värre.

Denna situation kan kopplas till ytterligare en hotbild som nyligen uppmärksammats i Sverige. Nämligen den desinformationskampanj mot Sverige initierad från arabiska/islamiska sajter i Mellanöstern, och som främst riktat in sig på svensk socialtjänst och i synnerhet LVU-lagen. LVU-lagen är ett av de verktyg som samhället kan använda sig av för att både hjälpa och förebygga att minderåriga hamnar snett.

Den sedan i december 2021 upptrappade kampanjen – där ren desinformation blandas med direkta hot mot enskilda och även demonstrationer i Sverige – har riktat in sig på det faktum att i Sverige kan samhället, efter ordentliga utredningar som kan överklagas, skilja barn och unga från destruktiva hemmiljöer. Ett koncept tämligen främmande för de samhällen i Mellanöstern där kampanjen drivits fram.

Att det ligger i dessa islamistiska gruppers intresse att försvåra integration och attackera västerländska och sekulära (i detta fall svenska) lagar, är ingen nyhet i sig. Men det är intressant att deras kampanj kan resultera i ökade svårigheter för samhällets sociala myndigheter att hjälpa unga människor, som ofta bor i utanförskapsområden, bort från destruktiva hemmiljöer. Vilket spelar de kriminella nätverken rätt i händerna.

I denna situation gäller det att hålla flera tankar i huvudet samtidigt.

Dels handlar det om att hantera och bemöta de stolligheter som sprids via arabiska och islamistiska sajter. En kampanj som i hög grad är genomtänkt med det strategiska målet att öka segregationen, försvåra integration och hamra in budskapet att Väst (i detta fall Sverige) är islams fiende. Det faktum att aktivister här i Sverige var snabba att haka på hatkampanjen (exempelvis företrädare för partiet Nyans och flera av de så kallade utvisningsimamerna) visar att det här är frågor som dessa aktivister ser som möjliga att dra fördel av. Vilket i sig är ett tecken på stora svårigheter Sverige dras med i integrationsfrågan.

Läs även: Brinkemo: Ordspråk, ordets makt och integration

Detta är resultatet av flera decenniers rädsla, oförmåga och ovilja att ta in det faktum att även religion och kultur spelar roll för en lyckad integration. Men som man bäddar får man ligga, som bekant. De här konspirationsteorierna som nu sprids lavinartat har sedan länge kolporterats ut i Sverige av etablerade debattörer, politiker och företrädare för islamistiska organisationer och samfund som till exempel Ibn Rushd.

Vi talar om organisationer och samfund som genom åren fått motta mångmiljonbelopp av statliga och kommunala organ, samtidigt som de motarbetat kvinnors och barns rättigheter och därmed upprätthållit ett hedersförtryck. Det är värt att notera att dessa organisationer och samfund, som annars gärna framhåller hur viktiga de är för integrationen, nu är tysta och inte gör några försök att tillbakavisa dessa konspirationsteorier.

Det är mycket viktigt att även mer effektivt bekämpa de många kriminella nätverk och klaner som haft tid att etablera sig i Sverige, och i den processen även infiltrerat olika samhällsfunktioner. I akt och mening att förebygga den hittills ständiga återväxten i dessa nätverk måste betydligt mer satsas på just de minderåriga som i allt högre grad dras in i brottslig verksamhet.

Att dessa två delar – den kulturella och religiösa och den kriminella – så ofta möts och interagerar ökar komplexiteten och försvårar motåtgärder. Men för att lyckas är det hög tid att vi åtminstone erkänner problemen, och det med annat än ständigt upprepade floskler om att ”ta krafttag” och ”knäcka gängen”, med mera.

Läs även: Skogkär: Blå dunster om integration från en röd minister

Ett första steg kunde ju vara att faktiskt lyssna på de poliser och socialarbetare som ute på fältet varnat för detta under lång tid. Ett annat steg vore att lyssna på och ta till sig den forskning om ickemilitant islamism som också funnits tillgänglig under lång tid. 2022 är ett valår, så förhoppningsvis kan fler hitta sitt borttappade civilkurage.

Magnus Norell
Adjunct scholar vid The Washington Institute och Senior policy advisor vid European Foundation for Democracy (EFD) i Bryssel.