
USA:s beslut att utreda terrorklassning av Muslimska Brödraskapet är ingen nyhet – diskussionen har pågått i decennier. – I flera terrorrättegångar i USA har det visat sig finnas band mellan Muslimska Brödraskapsorganisationer och personer åtalade för terrorbrott, säger terrorforskaren Magnus Norell till Bulletin.
USA:s president Donald Trump har gett sina högsta tjänstemän i uppdrag att utreda om grenar av Muslimska Brödraskapet ska klassas som terrororganisationer. Ordern riktar sig specifikt mot grenar i Egypten, Libanon och Jordanien.
Men frågan är långtifrån ny, säger Mellanöstern- och terrorism-experten Magnus Norell till Bulletin.
– Det är en diskussion som har pågått i USA i flera år, långt före Trump. Det är ingenting som Trump har hittat på eller kommit på, utan den har pågått under ganska lång tid i USA, säger han.
Kopplingar till terrorrättegångar
Bakgrunden är att det i flera terrorrättegångar i USA – ända tillbaka till för 15 år sedan – har visat sig finnas band mellan Muslimska Brödraskapsorganisationer och personer åtalade för terrorbrott.
– Det har handlat om allt från att ha försökt värva till att utföra brott och till finansiering av terrorrörelser. Till exempel Hamas har figurerat. Det är de här banden som på olika sätt har skapat den här diskussionen, säger Norell.
Politiska överväganden
Men varför bedömer olika länder Muslimska Brödraskapet så olika? Länder som Egypten och Saudiarabien har terrorklassat rörelsen, medan Sverige och de flesta europeiska länder inte har gjort det.
Enligt terrorforskaren handlar det till stor del om politiska överväganden.
– De länder i Mellanöstern som har stämplat Muslimska Brödraskapet gör det för att de ser rörelsen som ett hot mot systemet. Det blir som en ingång till mycket mer radikala och militanta rörelser, säger han.
I demokratiska länder som Sverige är ribban högre för terrorklassning.
– Man kan inte terrorklassa en organisation som inte har gjort någonting. Det måste finnas konkreta exempel. Och som sagt, så länge ingenting utförs och ingen gör någonting och ingen kan ställas till svars, så sker ju inte det – i alla fall inte i de demokratiska länderna.
Kan påverka personer i Sverige med koppling
Om USA går vidare med terrorklassning kan det få konsekvenser även för personer i Sverige med kopplingar till grenar av Muslimska Brödraskapet. De kan bland annat nekas inresa till USA eller få ekonomiska tillgångar frysta.
Norell betonar dock att processen inte är hastig.
– Om du ska terrorstämpla någon i USA så krävs det ju en del för att kunna gå igenom. Oavsett om man går vidare med det eller inte så kan det dröja länge, men kan gå snabbt om mycket förarbete redan gjorts, säger han.
Men hur lång tid processen kan tänkas ta kan Norell inte svara på.
– Det är ju juridiska överväganden och en massa saker som spelar in. Så det kan jag inte säga alls.
Bland västländerna är det inte bara USA som vill utreda Muslimska Brödraskapet. I oktober lämnade Sverigedemokraterna in en motion till riksdagen där de kräver att regeringen utreder Muslimska Brödraskapets etablering i Sverige och deras kopplingar till terrorism.