Inrättandet av en specialdomstol för att åtala och döma den ryske statschefen och hans närmaste medarbetare skulle kunna kringgå det ryska FN-vetot och verka avskräckande på andra som sneglar girigt på grannländernas territorium, skriver Magnus Norell.
I september skrev Andrij Smirnov – president Zelenskys stabschef – i TIME Magazine – en artikel där han argumenterade för att en specialdomstol bör inrättas för att döma den ryske presidenten Putin (och hans närmste medarbetare i det ryska säkerhetsrådet) som ansvariga för anfallet på Ukraina. Detta är inget hugskott, utan bygger på tidigare rättsliga doktriner och internationell rätt. Tidigare exempel på sådana specialdomstolar som Smirnov talar om inrättades till exempel efter kriget i Sierra Leone och i efterdyningarna av kriget i forna Jugoslavien.
Läs även: Joe Biden jämför Putins kärnvapenhot med Kubakrisen
En domstol av detta slag skulle bildas och arbeta parallellt med International Criminal Court (ICC) i Haag, som ju redan undersöker de krigsbrott och folkmord som kommit i dagen sedan rysk trupp drivits bort från delar av de områden i Ukraina de ockuperade. Men ICC har inte enskild jurisdiktion att utreda brottet aggression, alltså själva anfallet på Ukraina. För det krävs en specialdomstol. Dessutom sitter Ryssland i FN:s säkerhetsråd och kan därmed stoppa och förhindra varje försök därifrån att ställa Ryssland till ansvar. Varken Ryssland eller Ukraina har heller ratificerat den så kallade Romstadgan, som började gälla 2002.
Inte bara Smirnov har offentligt gått ut och argumenterat för en sådan specialdomstol. Välkända internationella jurister som svensken Hans Corell och Irwin Cotler från Kanada har varit inne på samma tema. Och Rysslands nyligen genomförda olagliga ”folkomröstningar” och annektering av fyra ukrainska provinser (Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja och Cherson) har aktualiserat initiativet ännu mer.
Läs även: Hjort: Biden, Putin och svensk neutralitet
Det kanske viktigaste argumentet för att inrätta en sådan internationellt stödd specialdomstol är att det skulle sända en viktig signal om att vi värdesätter, och är beredda att försvara, det regelsystem som sjösattes efter Andra Världskriget. Ett system som Ryssland under Putin har brutit mot ett flertal gånger, med början i kriget mot Georgien 2008. Vidare skulle inrättandet av en specialdomstol förmodligen påverka kriget på så vis att det snabbare kunde avslutas. Ett åtal mot Putin (och möjligen medlemmarna i det ryska säkerhetsrådet) skulle i praktiken stänga dörren för Putin att röra sig utanför den krets av andra auktoritärt styrda länder (som Nordkorea och Iran) som stött invasionen av Ukraina.
Detta skulle bli effekten även om Putin åtalades och dömdes in absentia, viket lär vara det troligaste resultatet. Dessutom skulle en sådan domstol och dess arbete tydligt visa andra potentiella potentater att attacker på grannar vars territorium man vill åt eller tillintetgöra, skulle bli dyrt och farligt. Det faktum att inrättandet av en specialdomstol för att utreda den ryska aggressionen mot Ukraina innebär en preventiv åtgärd för att förhindra framtida krig, är även det ett starkt argument för att genomföra initiativet.
Målsättningen, som den formuleras av Smirnov är att via FN:s generalförsamling forma en parallell domstol till ICC i Haag, där även denna nya domstol skulle förläggas. Det är till att hoppas att den nya svenska regeringen ger ett sådant initiativ sitt fulla stöd.
Läs även: Sjölander: Zelenskyj vs. Putin – två sorters nationalism