Facebook noscript imageNorell: Libanon vid avgrundens rand
Magnus Norell
Krönikörer
Norell: Libanon vid avgrundens rand
Demonstration i Beirut, mot Hizb’allah och till stöd för domaren Tarek Bitar. Foto: Hussein Malla/TT / Gustav Mårtensson
Demonstration i Beirut, mot Hizb’allah och till stöd för domaren Tarek Bitar. Foto: Hussein Malla/TT / Gustav Mårtensson

Utredningen av den katastrofala explosionen i Beiruts hamn stöter ideligen på patrull då olika politiska aktörer sätter käppar i hjulen. Det politiska arbetet lamslås, samtidigt som landets kris förvärras och Hizb’allah skramlar med vapnen.

I augusti 2020 exploderade en lagerbyggnad i Beiruts hamn innehållande 2750 ton gödningsmedel (ammoniumnitrat). Gödningsmedlet kom från ett beslagtaget Moldovaregistrerat lastfartyg, som sedermera tilläts sjunka förtöjd vid en kaj i hamnen efter det att gödningsmedlet flyttats från fartyget till lagret. Gödningsmedlet hade lagrats helt oskyddat i nästan sex år innan explosionen och flera tjänstemän vid hamnmyndigheten hade påtalat risken vid flera tillfällen utan att något hänt. Minst 218 människor dödades vid explosionen 4/8 2020 och närmare 7000 skadades. Delar av Beirut lades dessutom i ruiner.

Denna händelse har ännu inte utretts. Den första utredaren – en domare vid namn Fadi Sawan – tvingades avgå i februari i år när han krävde att få förhöra flera ministrar samt dåvarande premiärminister Hassan Diab.

Ny utredare blev en annan domare, Tarek Bitar, och han visade sig ha ett stort mått av civilkurage. Även han har i sin utredning krävt att få förhöra höga tjänstemän och ministrar, även sådana tillhörande den starkaste politiska och militära kraften i Libanon, Hizb’allah. Tämligen omgående började därför företrädare för Hizb’allah, med ledaren Hassan Nasrallah i spetsen, kräva även Bitars avgång.

Läs även: Analys: Libanon nära kollaps – ytterligare en massvåg av invandring till Sverige?

Till saken hör att ammoniumnitrat fungerar utmärkt att använda för att göra sprängmedel och Hizb’allah har ända sedan explosionen ägde rum, anklagats för att fullt medvetet låtit bli att avlägsna kemikalierna, för att skulle kunna användas för deras egna ändamål. Efter inbördeskriget som avslutades 1990 var Hizb’allah den enda grupperingen som fick behålla sina vapen.

Diab satt dock kvar och trots alltmer högljudda krav från Hizb’allah, har regeringen och den högsta domstolen i Libanon – The Court of Cassation – stött Bitar. Men eftersom Hizb’allah har ministrar i regeringen kan de effektivt hindra annat arbete om de inte får igenom sina krav. Resultatet har blivit ett paralyserat regeringsarbete samt låsning i parlamentet, och detta i ett skede där Libanon står inför enorma svårigheter såväl ekonomiskt, politiskt som socialt.

Situationen blev akut i mitten av oktober då Hizb’allah och den andra stora Shiarörelsen – Amal (som betyder hopp på arabiska) – aviserade en stor demonstration i Beirut med krav på Bitars avgång. Ilskan hos de många anhöriga och drabbade av explosionen har ökat allteftersom tiden gått och ingen av de då styrande ställts till ansvar. För dessa har utredningen och Bitars mod och envisa grävande stått som ett sista hopp om att få rättvisa. Bitar själv, som var helt okänd för de flesta libaneser innan utnämningen, uttalar sig aldrig och ger inga intervjuer.

Läs även: Norell: Vart är Libanon på väg?

Så vid den Hizb’allahledda demonstrationen utbröt regelrätta eldstrider mellan demonstranterna och, i alla fall hittills, okända gärningsmän. Sju personer dödades och flera skadades. Det var de värsta oroligheterna i Libanon sedan 2008, då Hizb’allah med våld tog över delar av Beirut för ett tag. Vapenskramlet blev en påminnelse om det 15 år långa inbördeskriget och visar hur infekterad situationen är i Libanon.

Hizb’allah var snabbt ute och hotade med att man ”har 100 000 man under vapen om det behövs”. En kraftig överdrift naturligtvis, men det signalerade att rörelsen inte tänker släppa ifrån sig makten och är beredd att använda vapen för att få sin vilja igenom.

Det är tveksamt om Bitar kommer att tillåtas förhöra en del av de personer han kallat. Förre premiärministern Diab har exempelvis rest till USA för att ”hälsa på sina barn” och kan endast komma tillbaka i förtid om parlamentet så kräver, och där har Hizb’allah en blockerande tredjedel av rösterna så det lär inte hända.

Läs även: Ny regering bildad i Libanon

Om även denna utredning inte kommer någonvart och ingen egentlig ansvarig ställs inför rätta, kommer spänningarna att öka i Libanon och det ska inte uteslutas att nya stridigheter kan blossa upp. I själva verket är det högst troligt att så sker då Hizb’allah är den aktör som dels tjänat mest på den rådande kaotiska situationen med en de facto lamslagen regering.

Detta eftersom Hizb’allah under rådande omständigheter har i princip fria händer att bygga upp sin position, driva konflikten med Israel och behålla sina vapen (inklusive ett stort antal missiler). Hizb’allah inte intresserade av att sanningen om explosionen någonsin kommer fram, eftersom det skulle medföra en bättre insyn i rörelsens vapenanskaffning och kontroll över delar av Libanons import.

Libanon är ett utmärkt, och sorgligt, exempel på vad som kan hända en stat där korruption, våld och en välbeväpnad ickestatlig aktör (Hizb’allah) får utrymme att sätta ramarna.

Magnus Norell
Adjunct scholar vid The Washington Institute och Senior policy advisor vid European Foundation for Democracy (EFD) i Bryssel.

Magnus Norell

Adjunct scholar vid The Washington Institute och Senior policy advisor vid European Foundation for Democracy (EFD) i Bryssel.