Norges tidigare centralbankschef varnar för ny global finanskris
Amerikanska statsräntor är uppe på nivåer som inte synts sedan finanskrisen. Norges tidigare centralbankschef ser inga tecken på att skuldberget ska sluta växa. I värsta fall väntar en kris världen aldrig skådat, varnar han.
De amerikanska statslåneräntorna har blivit ekonomkårens stora samtalsämne. Räntan på USA:s statsobligationer har stigit brant och nådde nyligen omkring 5 procent. Det är den högsta nivån sedan upptakten till finanskrisen 2007.
Bakgrunden är en kombination av snabbt stigande räntor och en skenande statsskuld. USA:s skuld har ungefär fördubblats på två decennier och motsvarar nu cirka 120 procent av ekonomin. Det kan jämföras med ett EU-snitt runt 90 procent och svenska omkring 35 procent.
Notan märks redan i budgeten. Enligt Øystein Olsen går i dag nära 15 procent av de federala utgifterna till räntor på skulden, mot ett par procent i Sverige.
– USA spenderar mer pengar på att betala räntor än vad de spenderar på försvaret, vilket ju låter helt absurt, säger Norges tidigare centralbankschef Øystein Olsen i podcasten Liberal Halvtime.
”En finanskris som vi aldrig tidigare har sett”
Hans stora oro är förtroendet. Om långivarna börjar tvivla på USA:s förmåga att betala räntan på skulden kan riskpremierna skjuta i höjden och driva fram en negativ spiral.
– Då får vi en finanskris som vi aldrig tidigare har sett maken till, säger han.
Utvecklingen kan slå långt utanför USA, även mot Sverige. Försäkringsbolag, pensionsbolag och centralbanker världen över sitter på stora innehav av amerikanska statsobligationer, vars värde pressas när räntorna stiger. Samtidigt riskerar hushåll och företag i andra länder att möta dyrare lån om oron sprider sig.
Pressen uppåt förstärks av inflationen. I onsdags höjde den amerikanska centralbanken Federal Reserve styrräntan för första gången sedan 2023, till intervallet 3,75–4 procent, i ett försök att kyla prisökningarna. Inflationen ligger fortfarande över bankens tvåprocentsmål.
Var smärtgränsen för skulden går vill Olsen inte sätta en siffra på. Men han ser ingen snabb väg ut.
– Det är övervägande sannolikt att budgetsituationen kommer att fortsätta vara bekymmersam och att skulden bara kommer fortsätta att ticka uppåt, säger han.