Det var rent plågsamt att höra den socialdemokratiska riksdagsledamoten Ida Karkiainen i Sveriges Radios Studio Ett häromdagen (4/4). För henne räcker det inte med kommittébetänkandets förslag (”Ett förbud mot rasistiska organisationer”, SOU 2021:27) om att ge straffrättsliga följder för deltagande i och stöd för rasistiska organisationer. För att komma tillrätta med intoleransen framgick det att kommittéledamoten Karkiainen och Socialdemokraterna även vill förbjuda och lösa upp sådana organisationer. För att det ska vara ”effektivt”, som hon uttryckte det. Och hon fortsatte: ”vi kan inte tolerera intolerans”, men ”vi förbjuder inte åsiktsfriheten”. 

Smaka på de orden. Åsiktsfrihet tycks vara något Karkiainen och hennes politiska kollegor tror att de förfogar över och kan dosera med. Vindarna som blåser nu kräver skärpt uppmärksamhet på hur slappt och okunnigt bestämmelserna i regeringsformen – grundlagen – betraktas och hanteras från politiskt håll. Sverige har, som andra länder, förvisso djupgående problem med extremism av skilda slag, men för att motarbeta det krävs att huvudet hålls kallt och inte att ett lapptäcke av förbud införs.

Läs också: Deltagande i rasistiska organisationer föreslås förbjudas

De partier som säger nej till den föreslagna lagen är Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Liberalerna. Det enda frihetliga partiet med demokratiska ryggmärgsreflexer är således L. 

Fredrik Malm (L) uttryckte i debatten med Ida Karkiainen både allvar och oro. Det han förtjänstfullt lyfte fram var egentligen självklarheter: yttrandefrihet och föreningsfrihet handlar inte om att skydda det man själv håller med om, vi har redan lagar som tillämpas mot rasism, våld och hot, samt att en demokratisk stat måste tillämpa en stark försiktighetsprincip. Men i dag är detta uppenbarligen inte längre självklarheter. Smaka på det också. 

Kommittén är djupt oenig och utifrån vad som framkommit så har de egna experterna avfärdat förslaget till lagstiftning. Civilsamhället är också experter, var Kaikiainens reflektion över dessa tunga fakta. Det är såldes det odefinierade civilsamhället som haft Socialdemokraternas öra. 

Vad riktiga experter däremot anför illustreras i den uppsats justitierådet Thomas Bull och professor Anna Jonsson Cornell skrev i Svensk Juristtidning år 2019, när regeringen hade beslutat om att tillsätta utredningen: ”När dagens liberala demokratier genomför eller över­väger lagstiftning vars syfte är att införa vidsträckta begränsningar av enskildas frihet finns alla skäl att påminna om behovet av just eftertanke vid avvägningen av vad det demokratiska samhället kräver i form av frihet och trygghet.”

Bull och Jonsson Cornell beskriver hur föreningsfriheten i grundlagsstiftarens ögon är en absolut frihet och hur ingrepp i en opinionsfrihet påverkar de andra friheterna. Att inskränka föreningsfriheten kräver i lagens mening extraordinära och fullständigt särpräglade situationer. Det är ingenting oeniga kommittéer utan expertstöd eller politiker med agendor ska ta lätt på, utan det ska de helt enkelt låta bli.

Läs också: Pandemilagen ska inte permanentas, den ska avskaffas