Igår publicerade SCB de senaste inflationssiffrorna: en inflationstakt på 3,6 procent – långt över Riksbankens övergripande två procents mål. Det är den högsta nivån på 28 år. Inflationen drivs främst av de skenande el och drivmedelspriserna.

Inflationsmolnet svävar inte bara över Sverige. Centralbanker runt om i världen tacklas med denna problematik och i USA förväntas Federal Reserve senare idag meddela att en räntehöjning planeras någon gång under 2022. Den amerikanska motsvarigheten till Riksbanken är inte lika säker längre på att inflationen bara är tillfällig och begränsad till vissa sektorer.

Riksbanken, som styr över det svenska ränteläget, tonar ner situationen. ”Vi har egentligen inga skäl att tro att elpriserna ska stiga hur länge som helst. Förr eller senare är vattenmagasinen fyllda. Och förr eller senare blåser det mer än vad det gjort tidigare. Då faller elpriserna tillbaka och då faller inflationen tillbaka också”, sade Riksbankschefen Stefan Ingves till TT igår.

Läs även: Nu får de höga elpriserna konsekvenser – inflationen ökar snabbare

– Centralbankerna sitter för närvarande i en rävsax. Det finns många olika underliggande faktorer som driver inflationen. Det är inte bara energipriserna. Hela den globala värdekedjan har stött på patrull till följd av pandemin. Många företag varnar att de kommer att tvingas höja priserna på grund av varubrist och höjda transport- och råvarupriser, säger Lina Fransson, räntestrateg vid SEB, till Bulletin.

– Vi tror fortfarande mycket är temporärt men det finns tecken på att priserna kommer vara höga under en längre tid, vilket troligen kommer påverka inflations- och löneförväntningar vilket i sin tur skulle kunna motivera en räntehöjning. Men att höja räntan i nuläget till följd av stigande el- och energipriser blir kontraproduktivt. De höga energipriserna har redan en åtstramande effekt på både hushållen och företagen, tillägger Fransson.

SEB förutspår en höjning av Riksbankens styrränta i slutet av 2023 – ett år tidigare än vad Riksbanken aviserade förra månaden.

– Vi rör oss långsamt mot något högre räntor. Marknadsräntorna har redan stigit något på spekulationer om tidigare höjningar från både Riksbanken och andra centralbanker. Får vi rätt i vår Riksbanksprognos kan även räntorna till hushåll börja stiga något under kommande år. Det är dock värt att notera att vi kommer från rekordlåga nivåer vad gäller bostadsräntorna och vi talar om en gradvis uppgång, säger Fransson.

Läs även: Allt fler godståg rullar mellan Kina och Europa i containerkrisens spår

Liten risk för stagflation

Risken för stagflation – ett läge som kännetecknas av hög inflation i kombination med låg ekonomisk tillväxt och hög arbetslöshet – bedöms som liten i Sverige.

– Stagflation är inte vårt huvudscenario. Osäkerheterna kopplade till pandemin förblir dock. Det finns en liten risk att nya [covid-19] restriktioner fortsätter att trycka upp priserna samtidigt som höga energipriser och produktionsproblem sätter käppar i hjulen för den svenska ekonomins återhämtning, säger Fransson.

Läs även: The Stagflation Threat Is Real

Nya restriktioner dämpar ekonomin

Folkhälsomyndigheten, FMH, förväntas komma med besked om tuffare restriktioner nästa vecka. Då kommer troligen steg 2 av FMH:s åtgärdspaket att börja gälla.

Vid steg 2 skall alla som kan jobba hemifrån och vuxna delvis undervisas på distans. Vuxna skall även avstå från matcher, tävlingar och skolor skall avstå från större samlingar.

Vaccinationsbevis krävs för offentliga tillställningar med färre deltagare än 100 personer som gäller i dagsläget och även fler verksamheter omfattas av kravet. Beviset kommer då antagligen att krävas för inträde till restauranger, andra serveringsställen och gym, verksamheter som i nuläget är undantagna.

Läs även: Restaurangbranschen föredrar vaccinpass framför trubbiga restriktioner