Norge har sedan lång tid haft en betydligt högre sjukfrånvaro än andra västeuropeiska länder. OECD beskriver i sina analyser att situationen kan påverka både arbetsmarknaden och statsfinanserna. Organisationens slutsats är att utvecklingen främst förklaras av reglerna i sjukförsäkringen snarare än av befolkningens hälsa, rapporterar TN.

OECD lyfter att drygt en femtedel av Norges offentliga utgifter går till sjukpenning och invaliditetsförmåner.

Utgifterna motsvarar omkring åtta procent av landets ekonomi vilket är markant högre än genomsnittet i OECD.

Motsvarande nivå i Sverige är drygt tre procent.

Ulf Andersen, statistikchef vid den norska myndigheten Nav, säger att systemets generositet spelar stor roll.

– Vi tror att den hundraprocentiga ersättningen bidrar till den höga sjukfrånvaron. Vi har inte heller något karensavdrag som ni har och stödet för att införa det är litet, säger han.

Andersen pekar samtidigt på att norrmäns hälsoläge ser positivt ut i internationell statistik.

– De flesta indikatorer visar att Norge är ett mycket friskt land. Norrmän har längre förväntad livslängd, röker mindre och skattar sin hälsa högre än svenskar. Det kan därför verka motsägelsefullt att sjukfrånvaron är hög, men förklaringen ligger i vårt sjukförsäkringssystem, säger han.

Sjuk tre dagar med full lön

En faktor som OECD lyfter är möjligheten till egen sjukanmälan. En anställd kan vara hemma tre dagar med full lön utan läkarintyg. Andersen säger att denna regel ibland används som extra ledighet.

– I vissa delar av arbetslivet betraktas dessa dagar som fria dagar. Särskilt unga har den attityden, säger han.

Myndigheten konstaterar även att husläkare ensamma beslutar om längden på sjukskrivningar. OECD menar att denna modell kan leda till generösa bedömningar. Enligt rapporten beviljas omkring nittio procent av ansökningarna om sjukpenning i Norge jämfört med mindre än hälften i Österrike.

– Det har vuxit fram en kultur där man går till läkaren för att få ett sjukintyg och inte bara för att få vård. Det gör processen sårbar, säger Andersen.

Flera jämförelser visar att systemets utformning påverkar beteenden.

När NRK granskade företag som är verksamma i både Norge och Sverige framkom att anställda i Norge var sjukskrivna betydligt oftare än sina svenska kollegor även när arbetsuppgifterna var identiska.

Andersen säger att mönstret är återkommande.

– Svenskar som flyttar till Norge och börjar arbeta får samma sjukfrånvaro som norrmän. Jag har aldrig sett motsatsen. Det handlar om anpassning till systemet och inte om sämre hälsa, säger han.

OECD rekommenderar att Norge ser över incitamenten för sjukskrivning. Andersen anser att den generösa ersättningen är en viktig del av arbetslivet men säger att andra åtgärder krävs för att minska kostnaderna och antalet förlorade arbetstimmar.

– Vi tappar mycket arbetskraft varje dag jämfört med andra länder och det drabbar arbetsgivarna, säger han.

I Norge betalar arbetsgivaren full lön under de första sexton dagarna av en sjukperiod varefter staten tar över.

I Sverige görs ett karensavdrag och ersättningen är lägre än i Norge. Även reglerna för sjukintyg skiljer sig. En norsk anställd kan vara hemma tre dagar utan läkarintyg medan ett svenskt intyg krävs efter sju dagar.