Facebook noscript imageSandström: Snippamålet och Högsta domstolen
Torsten Sandström
Krönikörer
Sandström: Snippamålet och Högsta domstolen
Riksåklagare Petra Lundh har begärt att Högsta domstolen ska pröva fallet med den så kallade snippadomen. Foto: Henrik Montgomery/TT
Riksåklagare Petra Lundh har begärt att Högsta domstolen ska pröva fallet med den så kallade snippadomen. Foto: Henrik Montgomery/TT

Ganska lite talar för att HD tar upp den omtalade Snippadomen. HD ska syssla med prejudikat, inte bevisvärdering. Därtill har en riskvillig åklagare låtit bli att ange en alternativ brottsrubricering, vilket komplicerar saken ytterligare, skriver Torsten Sandström.

Om jag ska ta en titt i kristallkulan så tror jag Högsta domstolen ställs inför en vansklig begäran om prövningstillstånd från Riksåklagarens sida i det så kallade Snippamålet. Åtminstone tre argument talar för att HD kommer att vägra att bevilja prövning.

Det första är att HD är en prejudikatsdomstol. Tanken är alltså att domstolen inte ska pröva bevisfrågor, alltså vad som påstås ha skett, utan principfrågor om hur rättens innehåll ska tolkas.

Hur ordet snippa ska uppfattas är uppenbart en fråga om bevisning, med endast indirekt betydelse för brottet våldtäkt. Ordets innebörd är det åklagarens sak att precisera och underrätternas sak att bestämma. Det har alltså nu skett.

Läs även: Snippamålet överklagas till Högsta domstolen

Det andra skälet är att den aktuella åklagaren i målet uppenbarligen missat att yrka på en brottsrubricering som är mildare än våldtäkt. Åklagaren har varit stensäker på att ett kraven för att brottet våldtäkt räckt för fällande dom, trots att begreppet snippa kan omfatta flera delar av ett kvinnligt könsorgan, enkelt talat såväl yttre som inre.

Från en rättslig synpunkt tycks en precisering härvidlag vara nödvändig. Utan att utveckla denna sak – och yrka på det mildare brottet sexuellt övergrepp – har åklagaren tagit en stor risk.

Frågan är vem som ska bära ansvaret för denna: staten (genom Åklagarmyndigheten) som ska tillvarata målsägandens intresse eller den tilltalade mannen (som ovillkorligen måste skyddas om brott inte kan styrkas).

Läs även: Hovrätten till Högsta domstolen: ”Vi vet vad en snippa är”

Det tredje argumentet är att den tilltalade endast kan dömas för en specifik gärning som åklagaren i detalj beskrivit i sitt åtal och utvecklat under processen genom exakt bevisning. Om åklagaren varit försumlig i något avseende – vilket tycks ha varit fallet – ska åtalet inte bifallas.

HD ställs med andra ord inför en bevisfråga som hamnar i konflikt med den tilltalades rättssäkerhet. Man må tycka vad man vill om mannen i brottmålet, men åklagaren måste prestera sin del av en rättvis rättegång i brottmålet.

Åklagarens miss bör inte medföra att HD äventyrar den tilltalades säkerhet genom att utvidga en i grunden oklart beskriven gärning.

Jag menar med andra ord att HD står inför problemet om huruvida en yvig gärningsbeskrivning verkligen uppfyller kravet för våldtäkt. Svaret tycks vara nej och då inget alternativt brott beskrivits/yrkats ska en frikännande dom meddelas. Jag har således svårt att tro att tolkningen av ordet ”snippa” är en tillräcklig anledning för HD att bevilja tillstånd för överprövning av hovrättens dom.

Givetvis bortser jag nu förstås från det mediala tryck som riktas mot HD av alla feminister och medier som skriar ”jag vet vad en snippa är!”

Läs även: DEBATT: ”Snippadomen” kräver mer förnuft och mindre känslor

Torsten Sandström

Professor emeritus i civilrätt vid Lunds universitet och upphovsman till Anti-PK-bloggen.