Dagens Nyheters agendasättande journalistik börjar likna ett demokratiskt problem. Åtminstone om demokratin för att fungera kräver en upplyst debatt som utgår från fakta snarare än vilseledande uppgifter och lösa spekulationer.

Det senaste exemplet är när tidningen med bred pensel målar upp bilden av ett “superdepartement” – det sammanslagna klimat- och näringsdepartementet – där tjänstemännen tvingas jobba kvällar och helger för att näringsminister Ebba Busch (KD) ställer ut omöjliga löften och i största allmänhet inte vet vad hon håller på med.

Det mesta i reportaget är ett hopkok. Uppvärmda rester av den mer eller mindre rimliga kritik som riktats mot regeringens hantering av energifrågorna allt sedan tillträdet. Inte minst den utdragna följetongen om elstödet till hushåll och företag.

Men det som framställs som den verkliga nyheten – och som alla andra medier sedan hakar på – är påståenden om att regeringen slarvat bort flera miljarder skattekronor som skulle ha gått tillbaka till hushållen.

Det gäller hanteringen av en EU-förordning från i höstas om intäktstak för vissa elproducenter. Eller för att uttrycka det lite folkligare – en skatt på elbolagens övervinster. Förenklat ger förordningen staten rätt att kräva in alla pengar bolagen tjänar på elen över ett pristak på 180 euro per megawattimme.

Enligt Dagens Nyheter har konsekvensen av regeringens fumlande blivit att skattebetalarna “kan ha förlorat” miljardbelopp. Den politiska oppositionen jublar. DN har “avslöjat” regeringens inkompetens. Pengar som enligt en målande beskrivning på Aftonbladets socialdemokratiska ledarsida borde ha gått till “blöjor, mat och gummistövlar” för landets barnfamiljer har istället fyllt fickorna hos giriga elbolagsägare.

DN gör gällande att staten hade dragit in 3–10 miljarder kronor om intäktstaket varit på plats december–februari. Energimarknadsinspektionens analytiker Fredrik Beskow citeras:

“Enbart i januari och februari handlar det om 6,1 miljarder kronor, enligt våra beräkningar. Men det är en grov skattning.”

En grov skattning, som sagt. Ett “scenario”. Alltså en kalkyl som bygger på diverse antaganden: om elpris, om elförbrukning, om hur mycket el som säljs till rörligt pris. En räkneövning.

Dessa löst grundade antaganden förmedlade av DN blir sedan till sanning hos den politiska oppositionen: regeringen har skänkt bort 6,1 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar till elbolagen.

Läs även: Skogkär: Tagna på sängen av en elpriskris alla kunde förutse

Det är högst tveksamt om en lag hade kunnat vara på plats den 1 december, vilket DN utgår från. Regeringen kan inte bara skjuta från höften. Nya lagar måste beredas. Det kan vara värt att notera att inte ens Socialdemokraterna, som givetvis gjort ett stort politiskt nummer av DN:s påståenden, bedömer att det hade varit möjligt att börja plocka ut skatten den 1 december 2022. Det medgav partiets ekonomiskpolitiske talesperson Mikael Damberg i en intervju i Aktuellt i SVT på tisdagskvällen.

Att en intäktsskatt hade kunnat dra in 6,1 miljarder kronor enbart under årets två första månader etableras snabbt som något slags sanning. Men det finns ingen anledning att hänvisa till kalkyler, scenarion och teoretiska beräkningar. Det finns ingen anledning att utgå från någon “grov skattning”. I dag finns facit för januari och större delen av februari. Och som alla vet blev elpriserna efter årsskiftet betydligt lägre än befarat. Tack och lov.

Skatten på överintäkter ska beräknas utifrån det så kallade dagenförepriset på elbörsen Nord Pool. En genomgång av timpriserna där visar följande. I januari överskreds gränsen på 180 euro per megawattimme endast under 64 av 744 timmar i elområde 4, under 36 av 744 timmar i elområde 3 och 3 timmar i vardera elområde 2 och 1. Det motsvarar ungefär 3,5 procent av samtliga så att säga beskattningsbara timmar i landets fyra elområden.

I februari (fram till och med den 22) överskreds intäktsgränsen endast under 27 av 528 timmar i elområde 4 och under 9 av 528 timmar i elområde 3. Det motsvarar 1,7 procent av samtliga beskattningsbara timmar i de fyra elområdena.

Enbart utifrån detta går det inte att räkna ut hur stora skatteintäkterna hade kunnat bli. Däremot blir det uppenbart att det – med de elpriser som varit årets första två månader – inte hade det gått att dra in tillnärmelsevis så mycket som de 6,1 miljarder kronor alla talat om det senaste dygnet. Detta hade naturligtvis DN:s reportrar också kunnat räkna ut. Det gjorde inte DN:s reportrar. Naturligtvis. För då hade de ryckt undan grunden för sitt eget korthus.

Läs även: Skogkär: Det är inte en slump vad DN väljer att visa läsarna