Dagens Nyheter vill sprida ljus i mörkret, lysa upp verkligheten, upplysa människor. För demokratins skull. Men tidningens ljussättning är vare sig neutral eller slumpmässig.
Sveriges malligaste morgontidning, även känd som Dagens Nyheter, driver sedan en tid tillbaka en stor marknadsföringskampanj med temat För en upplyst värld. Idén är om inte stulen så åtminstone tydligt inspirerad av Washington Post, som sedan 2017 har Democracy dies in darkness som sin slogan – demokratin dör i mörker. Och inget fel i det. I båda fallen är poängen densamma: tidningens uppdrag är att sprida ljus i mörkret, att belysa missförhållanden, avslöja det andra vill dölja.
Eller för att citera några rader ur DN:s kampanj: Fri och oberoende journalistik “behövs för att lysa upp verkligheten – och sätta ljus på det som påverkar vår värld, vår världsbild, våra beslut”.
Ytterligare ett citat ur samma kampanj, nu från tidningens chefredaktör Peter Wolodarski:
“Det är journalistikens roll i en demokrati: att lysa upp samhället inte minst där makten finns så att medborgarna bättre kan förstå vad som pågår och fatta sina egna beslut.”
Kampanjen illustreras av ett strålkastarljus som sveper genom mörkret. Det är inte varje vrå i det mörka rummet som lyses upp. Det är det hörn av rummet den som håller i strålkastaren – Peter Wolodarski – vill belysa.
Ett klargörande och aktuellt exempel är the Twitter-files, Twitterfilerna. Efter att mångmiljardären Elon Musk köpt Twitter lät han en grupp utvalda journalister ta del av mängder av interna dokument och mejl. Det ledde till avslöjanden om hur Twitter i nära om än inte alltid gnisselfri samverkan med diverse amerikanska myndigheter – som den federala polisen FBI och underrättelseorganisationen CIA, styrt innehållet på plattformen.
Forskare, journalister, politiker och andra opinionsbildare fick sina konton avstängda – som förre presidenten Donald Trump. Andra användare som uppfattades som kontroversiella censurerades på teknisk väg och i det fördolda så att ingen kunde se eller hitta deras inlägg. En av dem som fick sitt konto tillfälligt avstängt var Harvardprofessorn och epidemiologen Martin Kulldorf, som av Twitter ansågs ha lämnat icke korrekta uppgifter om covidvaccin.
När New York Post på sluttampen i den amerikanska presidentvalrörelsen 2020 avslöjade det för Joe Biden komprometterande innehållet i sonen Hunter Bidens bärbara dator, frös Twitter helt sonika tidningens konto.
Läs även: Brinkemo: Från husförhör till sociala medier
Att techjättar som Twitter i nära samverkan med polis och underrättelseorganisationer försöker kontrollera det offentliga samtalet, begränsa yttrandefriheten och i förlängningen styra den demokratiska processen är ett uppenbart exempel på maktmissbruk. Det borde vara just en sådan händelse som “den fria och oberoende journalistiken” riktar sina strålkastare mot.
Men inte DN. Trots att tidningen annars är på alerten när det gäller det mesta som rör sig i amerikansk politik. En sökning på Dagens Nyheters sajt ger ingen träff på Twitterfilerna. Däremot finns en uppsjö av artiklar om Elon Musk och Twitter, i de flesta fall påtagligt negativa. Några rubriker: “Twitteranvändare vill att Elon Musk avgår”, “Flera journalister avstängda från Twitter”, “Organisationer: Kraftig ökning av hatiska Twitterinlägg efter Musks köp” och “Från klimataktivist till högerpopulist – så radikaliserades Elon Musk”.
Som nytillträdd chefredaktör lovade Peter Wolodarski att satsa på “agendasättande journalistik som får oss att både tänka och känna”. Ett exempel på denna journalistik som Wolodarski särskilt framhöll, var ett öppet brev av författaren Jonas Hassen Khemiri till dåvarande justitieministern Beatrice Ask (M), en brinnande anklagelseakt mot det rasistiska, förtryckande Sverige.
Men senare förnekade Wolodarski att hans tal om “agendasättande” innebar att tidningen skulle ha något slags politisk agenda. Agendasättande journalistik, förklarade Wolodarski, är helt enkelt “journalistik som är relevant för dagordningen i Sverige”. Journalistik som är betydelsefull, uppmärksammas av andra medier, har genomslagskraft. Blir “en snackis”, som det numera heter på journalisters jargong.
Människors uppmärksamhet är en begränsad resurs. Att styra vad folk talar om och tänker på är samtidigt att styra vad folk inte talar om, inte tänker på, inte uppmärksammar. Vad de ser och inte ser.
Medan allt ljus riktas mot en punkt förblir andra delar av verkligheten i skuggorna, i mörkret. Det är så strålkastare fungerar. Det är så DN fungerar.
Läs även: Skogkär: Sanningen om hur Twitter manipulerats ska tydligen tigas ihjäl