Det gick inte bra för Moderaterna i Stockholm i kommunvalet. Nu väntar av allt att döma maktskifte och rödgrönt styre i huvudstaden. Förklaringen till valnederlaget, eller åtminstone en väsentlig del av den, är enligt nu avgående finanskommunalrådet Anna König Jerlmyr (M) att Moderaterna på riksplanet öppnat för samarbete med Sverigedemokraterna.

“Vi har haft svårt att förtydliga att vi i Stockholm inte tänker samarbeta med SD, det borde vi ha gjort bättre, det är viktigare än någonsin att tydligt ta avstånd från SD”, sade König Jerlmyr till Dagens Nyheter.

Ännu en variant av den klassiska politiska bortförklaringen ”vi nådde inte ut med vårt budskap”. Att Stockholmarna straffade Moderaterna i kommunvalet på grund av partiets samarbete med SD på riksplanet framstår som en rätt långsökt förklaring.

I så fall kan Stockholmsmoderaternas samarbete med Miljöpartiet och Centern lika gärna ses som förklaringen till att väljare som ogillade detta övergav Moderaterna för Sverigedemokraterna på riksplanet. Långsökt även det.

Men König Jerlmyr är inte ensam om sin tes. Statsvetaren Peter Esaiasson beskriver det som att Stockholmarna gjort ett “antirasistiskt val”. Allmänborgerliga väljare som annars skulle ha röstat blått har röstat rött därför att de uppfattar SD som ett rasistiskt parti och ogillar av den anledningen högerpartiernas närmande till SD på riksplanet.

Per Rosencrantz, tidigare strategi- och opinionschef på Moderaterna på riksplanet, delar den bilden.

“Antipatierna mot SD är större i Stockholm än övriga landet. Då kan man till och med som borgerlig väljare tänka sig att byta sida”, säger han till DN.

Läs även: Gudmundson: Moderaterna de gröna – hur rädd ska man vara?

Sverigedemokraterna är impopulära i Stockholm, så är det onekligen. Stödet för SD är betydligt lägre där än i de flesta andra delar av landet. SD är det parti som dominerar på landsbygden. I Stockholm var det däremot endast 10,67 procent som röstade på Sverigedemokraterna.

Men om nu borgerligt sinnade väljare i Stockholm valde bort Moderaterna i kommunvalet på grund av partiets samarbete med SD nationellt, borde det rent logiskt ha gett tydligast utslag i riksdagsvalet. Det gjorde det inte. I riksdagsvalet fick Moderaterna tvärtom något större stöd i Stockholms kommun – 19,1 procent – än vad partiet fick i kommunvalet – 18,3 procent.

Kanske är förklaringen till att Moderaterna backade i Stockholm helt enkelt den politik König Jerlmyr och hennes blågröna koalition fört de gångna fyra åren. Det rimligaste är ändå att väljarna röstat utifrån vad Moderaterna faktiskt åstadkommit under sina år i Stadshuset. Men om så är fallet krävs det självrannsakan. Det tycks König Jerlmyr inte vara i stånd till.

Under König Jerlmyr har M i Stockholm profilerat sig som socialliberala, gröna och progressiva, något av en vidareutveckling av Fredrik Reinfeldts Nya Moderaterna och ett helt annat vägval än det partiet gjort på riksplanet. König Jerlmyr har lett en blågrön koalition bestående av M, MP, C, KD och L. Men varken blå eller gröna väljarna tycks ha uppskattat resultatet. Samtliga fem partier backade i valet, sammantaget med nästan 10 procentenheter. Mest backade MP, mer än var fjärde väljare har flytt partiet sedan 2018. Moderaterna tappade minst, en väljare av tio.

Om det är något parti väljarna i Stockholm tröttnat på, så är det MP. 2014 fick MP 14,32 procent av rösterna i kommunvalet. I förra valet, efter att ha ingått i en styrande koalition tillsammans med S, V och Fi, föll MP till 8,33 i kommunvalet. I årets val till 6,0 procent. På åtta år har stödet för MP mer än halverats. Att profilera sig som Sverigedemokraternas motpol tycks med andra ord inte ha varit MP till någon hjälp i Stockholm. Det har inte heller hjälpt Centerpartiet, som också sett väljarna fly, i Stockholm och övriga delar av landet. Frågan är varför det skulle ha hjälpt Moderaterna.

Allt i politiken, motgångar som framgångar, kan inte förklaras med hur man förhållit sig till Sverigedemokraterna.

Läs även: Skogkär: Inte ens Miljöpartiets väljare tror på partiets politik