Sällan har väl avståndet mellan väljare och valda illustrerats så tydligt som i fallet med den nya lagen om ändrat juridiskt kön. Medan nästan sju av tio riksdagsledamöter sade ja till lagförslaget säger sex av tio väljare nej.
De omstridda nya lagarna om könskirurgi och ändring av juridiskt kön antogs på onsdagen av riksdagen. Det hotande interna upproret i Moderaterna lyckades partiledningen uppenbarligen kväsa. Lagförslagen antogs med bred marginal. Röstsiffrorna blev 234 mot 94. Utöver Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, som tillsammans har enbart 91 mandat, röstade en moderat, Ellen Juntti, en socialdemokrat, Patrik Björck, samt partilösa Elsa Widding också nej. Ett försök från SD och KD att få stöd för ett yrkande om att skicka tillbaka ärendet till socialutskottet för ytterligare beredning – för det behövs bara stöd av en tredjedel av ledamöterna – hade då fallit med samma siffror, 234 mot 94.
Att utgången i praktiken var given stod klart från början. Bland de anmälda talarna fanns ingen som kunde förväntas tillkännage sin avsikt att bryta mot partilinjen. Ändå blev vägen till votering lång. Debatten i kammaren malde på i sex timmar, fyra minuter och 26 sekunder innan alla fått säga sitt, ofta åtskilliga gånger.
Om segrarna tillåts skriva historien innebar onsdagens riksdagsbeslut att godheten besegrade ondskan, de upplysta vann mot mörkrets krafter, de som står på de utsattas sida triumferade över de illasinnade och inskränkta.
Segrarna borde i så fall rysa vid tanken på vad som rör sig i folkdjupet, för sällan har väl riksdagens majoritet tagit ett beslut som rimmar så illa med uppfattningarna hos en majoritet av väljarna.
Enligt en opinionsundersökning av Demoskop för Aftonbladet säger sex av tio väljare nej till förslaget om att göra det enklare att byta juridiskt kön. Bara två av tio är för, två av tio svarar att de är osäkra.
Moderaterna: 5 procent för, 83 procent mot. Liberalerna: 23 procent för, 60 procent mot. Socialdemokraterna: 24 procent för, 46 procent emot. Det enda jasägarparti som har en majoritet av de egna väljarna med sig är – Centerpartiet: 57 procent för, 16 procent emot.
I en annan mätning, genomförd av opinionsföretaget Verian för TV4 Nyheterna och publicerad i måndags, svarade sex av tio att de tycker förslaget om att göra det enklare att byta juridiskt kön är mycket dåligt eller ganska dåligt. Två av tio svarade att förslaget är mycket bra eller ganska bra.
Opinionsmätningar är ingen exakt vetenskap, men detta är siffror som talar sitt tydliga språk. En klar majoritet av det folk riksdagen förutsätts representera vill inte ha de nya lagarna.
Läs även: Skogkär: Kön är mer än en känsla
Det står i regeringsformen, en av Sveriges grundlagar, att riksdagen är folkets främsta företrädare. Det heter också att all offentlig makt utgår från folket. Denna tänkta folkvilja kanaliseras via riksdagens ledamöter. Men i den här frågan går sex av åtta riksdagspartier inte bara i otakt med folket, de marscherar snarare taktfast i helt motsatt riktning. Och tre av dem går till och med emot en klar majoritet av de egna väljarna.
Det hade varit intressant att få ta del av vad riksdagsledamöterna själva tänker och tycker – innerst inne. Det kommer väljarna aldrig att få göra. Japartiernas talespersoner gratulerar sig själva till att en bred majoritet i riksdagen, sex av åtta partier, står bakom lagändringarna. Men det speglar inte verkligheten. Det är en enighet under partipiskan, framtvingad genom hot om repressalier mot dem som inte inordnar sig i ledet.
Den riksdag som ska föreställa folkets främsta företrädare är i själva verket ett transportkompani, eller “knapptryckarkompani” som tidigare moderata riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson uttryckte det. Ledamöterna sitter på personliga mandat men hålls i kort koppel av respektive partiledning. Det är svårt att se hur det skulle kunna fungera annorlunda så som den representativa demokratin är uppbyggd. Men det finns heller ingen anledning att låtsas som om systemet fungerar på annat sätt än det faktiskt gör.
En majoritet av riksdagens partier – även sådana som kallar sig borgerliga – ansluter sig genom onsdagens beslut till en vänsterradikal könsideologi, där biologiskt kön är underordnat könsidentiteten, det vill säga det upplevda könet; där kategorier som man och kvinna kan fyllas med vad helst den enskilde individen vill.
“Känner man sig som kvinna är man kvinna”, som Socialdemokraternas företrädare Yasmine Bladelius fastslog under debatten.
Det verkar som om människor i gemen ser annorlunda på saken. Av naturliga skäl.
Läs även: Skogkär: Transvården för unga är en medicinsk experimentverkstad
