En snabbt titt i Kontrollrummet på Svenska Kraftnät visar att vindkraften levererar denna tisdagsförmiddag. Av all el som produceras i Sverige kommer drygt en fjärdedel från vindkraft. I fredags vid samma tid såg det inte lika bra ut, då bidrog vindkraften bara med en tjugondel av den förbrukade elen.

Förra året producerade vindkraften som mest drygt 49 procent av elen i Sverige under ett dygn, som minst knappt 0,5 procent. Med uppenbar risk för att bli tjatig: vindkraft är bra. När det blåser.

Fast det är inte heller riktigt sant. Skulle det blåsa rejält och ihållande genererar verken väldigt mycket el, priserna pressas och då kan vindkraften – och andra energislag – få problem med lönsamheten.

Samtidigt som elpriserna väntas slå alla tidigare rekord hotar vindkraftproducenter att stänga av sina redan subventionerade vindkraftverk. Av ekonomiska skäl.

Vindkraftägaren Magnus Karlsson vill ha statliga prisgarantier för den el hans snurror genererar. I annat fall hotar han att stänga av sina kraftverk i vinter. Enligt Karlsson resonerar många vindkraftsägare som han.

”Vindkraften producerar ju mycket när det blåser mycket, och då är det låga elpriser, och höga elpriser är det när vi inte producerar”, säger han till Sveriges Radio.

Skrämskott eller blodigt allvar – i vinter väntar hur som helst effektbrist och skyhöga elpriser för svenska hushåll och företag. Svenska Kraftnät planerar för rullande nedsläckningar av elnätet. I Malmö har energibolaget Eon i all hast byggt om Heleneholmsverket, ett kraftvärmeverk som de senaste tjugo åren eldats med gas, så att det åter ska kunna köras på olja, precis som när det en gång byggdes.

“Vi trodde aldrig att vi skulle gå tillbaka i vår utveckling”, säger anläggningschefen Charlotte Reidhav till Dagens Nyheter.

Jodå, när Miljöpartiet får hålla i den energipolitiska taktpinnen, och förtidsavveckla kärnkraft, då är allt möjligt. Då eldas det åter med olja för att alla ska få ljus i sitt hus. Och värme.

Läs även: Skogkär: Vindkraften kräver tur med vädret och att man glömmer miljön

Ett av de mest efterlängtade beskeden från den nya regeringen är att energipolitiken ges en ny inriktning. En rationell inriktning. Hundra procent fossilfritt, inte hundra procent förnybart, är målet. Det innebär att politiken går från kärnkraftsavveckling till kärnkraftsutveckling.

I regeringsförklaringen utlovade statsminister Ulf Kristersson (M) statliga kreditgarantier för nybyggnation av kärnkraft. Lagändringar ska även göra det möjligt att bygga nya reaktorer på nya platser. Gränsen på högst tio reaktorer tas bort. Ägardirektiven till Vattenfall kommer att ändras så att bolaget får i uppdrag att planera för och upphandla ny, svensk kärnkraft.

En annan jätte i energibranschen, Fortum, är redo att satsa på ny kärnkraft. Bolaget ska nu dra igång en förstudie om minikärnkraftverk, SMR.

Så långt allt väl. Men ett kärnkraftverk har en livslängd på upp till 80 år och kräver stora investeringar. Då måste det till långsiktighet i energipolitiken. Någon sådan finns inte längre i Sverige. Den försvann definitivt när Socialdemokraterna gav Miljöpartiets gröna mullor vetorätt i energifrågor.

Det går inte att investera i kärnkraft om politiken ändras vart fjärde år när regeringsmakten skiftar, säger Fortums kommunikationschef Per-Oscar Hedman i en intervju med TT:

– Man måste hitta något sätt att nå långsiktighet, antingen inom politiken eller på något annat sätt.

Försvarspolitik kräver långsiktighet. Ett pensionssystem måste vara långsiktigt hållbart. Samma sak gäller energipolitiken. Socialdemokraterna var en gång ett rationellt parti i energifrågor. Kanske kan partiet bli det igen, partiledaren Magdalena Anderssons uppenbara motvilja mot kärnkraft till trots. Miljöpartiet, Centern och Vänsterpartiet är förmodligen bortom räddning.

Om Sverige ska kunna fördubbla eller till och med tredubbla elproduktionen de kommande decennierna går det inte att lita till vindkraft. Ju större andel av energimixen som består av vindkraft, desto svårare kommer det att bli att parera svängningarna i vindkraftens elproduktion. Detta tänker förespråkarna, vad det verkar, i första hand lösa med enorma vätgaslager och lika enorma batteriparker där överskottsel producerad under blåsiga perioder ska lagras för de dagar då stiltje råder. El från vindkraft kan se billig ut på papperet, men för att ett energisystem som huvudsakligen bygger på vindkraft ska fungera hjälpligt krävs anpassningar som är omfattande, komplicerade och kostsamma.

Studier som gjorts tyder inte på att vindkraft skulle vara ens det ekonomiskt fördelaktigaste alternativet för elproduktion. En kostnadsjämförelse häromåret från Energiforsk, El från nya anläggningar, satte investeringskostnaderna för ny landbaserad vindkraft till 31 öre per kWh, 53 öre för vindkraft till havs och 51 öre för kärnkraft.

En klok energipolitik stirrar sig inte blind på vad som är i absoluta termer billigast att bygga. Stabilitet och förutsägbarhet i tillgången har ett värde i sig, vilket svenska hushåll och företag nu får erfara.

Läs även: Skogkär: Farmanbar fabulerar om kärnkraftens förutsättningar