Möjligheterna att göra kriminell karriär har förmodligen aldrig varit godare i Sverige.

Förklaringen, som kan tyckas paradoxal, är att polisen lyckats bura in ett stort antal ledare för den grova brottsligheten. Åtskilliga har dömts medan andra fortfarande väntar på åtal.

Därmed finns det så att säga ett stort antal lediga befattningar i dessa kretsar för personer med ambitioner och rätt kvalifikationer.

Först knäckte fransk polis den krypterade kommunikationstjänsten Encrochat, som byggde på användning av särskilda, krypterade telefoner.

Därefter gjorde samarbetande europeisk polis samma sak med den krypterade chattjänsten Sky ECC.

Sedan kom Operation Trojan Shield, en internationell polisinsats som byggde på en för ändamålet särskilt utvecklad meddelandeapp helt kontrollerad av polis, Anom, som distribuerats i intet ont anande kriminella kretsar.

Enbart i Sverige har detta resulterat i omkring 400 gripna. Efter tillslagen i samband med Trojan Shield blev exempelvis häktet i Uppsala så fullt att det fick sättas in våningssängar i cellerna.

Rikspolischef Anders Thornberg har talat om att det nu finns en kanske unik möjlighet att om inte knäcka, så i alla fall allvarligt försvaga, de kriminella gängen och annan organiserad brottslighet.

Men det kräver att nyrekryteringen till dessa grupperingar bryts.

– Vi måste använda samhällets fulla kraft, att bara sätta polisen på det kommer inte att lösa det, sade Thornberg när han intervjuades i Agenda i SVT (13/6).

Och med full kraft menar Thornberg att normbrytande beteende måste uppmärksammas redan i förskolan och skolan. Att bryta mot regler ska ha konsekvenser. Socialtjänsten och skolan måste ges ökade resurser. Och längre upp i åldrarna, när det handlar om ren kriminalitet, så måste de individer som inte kan anpassa sig helt enkelt omhändertas, fastslår rikspolischefen.

Läs även: Rikspolischef Thornberg: Synnerligen allvarligt läge i vårt land

Dessvärre är det väl inte så mycket som talar för att de olika samhällsinstanser Thornberg har i åtanke har resurser och förmåga att gripa tillfället i flykten. Dels för att de på många håll redan är överlupna med arbete, dels för att en sådan mobilisering kräver tid som sannolikhet inte finns.

Lägg till detta att viljan kanske också saknas. Vad Thornberg efterlyser kan svårligen tolkas som något annat än hårdare tag. Och det betraktas på många håll – inte minst inom just socialtjänst och skola – som något ytterst kontroversiellt.

Det är enklare för den organiserade brottsligheten. Den vet vad den vill – tjäna pengar – och besväras inte av långa beslutsprocesser, vare sig politiska eller byråkratiska.

På engelska och numera även på svengelska talar man ofta om momentum. Det innebär att en rörelse eller utveckling när den väl fått upp farten rullar på av sin egen tyngd.

I Sverige har årtionden av politiskt dagdrömmande gett den grova brottsligheten ett momentum som gör den svårstoppad.

Därför lär det inte heller uppstå några större problem att fylla luckorna efter de personer som nu hamnat, eller kommer att hamna, bakom lås och bom i efterdyningarna av Encrochat, Sky ECC och Trojan Shield.

Återväxten är sannolikt säkrad.

I Biskopsgården i Göteborg pågår en föryngring av de kriminella nätverken, säger polisens utredare Anna Bergqvist till Sveriges Radio.

– Det är en återväxt och det är beklagligt att vi har den situationen.

Läs även: Den nya våldsbrottsligheten har likheter med terrorism

I mitten av 00-talet började det dödliga skjutvapenvåldet öka i Sverige och från 2013 tog utvecklingen ytterligare fart. Detta samtidigt som dödligt våld, både generellt och genom skjutvapen, minskade i övriga Europa, visar en studie av Brottsförebyggande rådet, Brå.

Enligt Brå är denna utveckling “tydligt avgränsad till unga män i kriminella miljöer, inom utsatta områden”.

Sedan 2015 har det också skett en markant ökning av antalet 15–17-åringar som åtalas för mord, mordförsök eller medhjälp till mord – från tio åtal år 2015 till 29 förra året.

– I huvudsak handlar ökningen om skjutvapenvåld hos ungdomar i storstäderna som försöker ge sig in i en kriminell karriär, säger kriminologen Sven Granath, verksam vid Stockholmspolisen, till nyhetsbyrån TT (10/6).

Från 2015 och framåt har totalt ett fyrtiotal unga i åldrarna 15 till 17 år dömts för mord, mordförsök och medhjälp till mord. De allra flesta döms till sluten ungdomsvård. Denna tycks inte ha någon större effekt. De allra flesta som döms till denna påföljd – drygt åtta av tio – återfaller i brott.

– Det är helt enkelt väldigt svårt att vända utvecklingen för de har en extremt hög återfallsrisk – lite oavsett vad man gör, konstaterar kriminologen Tove Pettersson vid Stockholms universitet.

Det enda som lär hjälpa är inkapacitering, att låsa in dessa grovt kriminella unga män för lång tid.

Det är svårt att se detta som annat än ett gigantiskt samhälleligt misslyckande, och på ett mänskligt plan är det en tragisk slutsats. Tragisk men samtidigt ofrånkomlig.

Läs även: Dödsskjutningar: Sverige i Europas topp – unik ökning