Varje år betalar staten ut cirka 20 miljarder kronor till det så kallade civilsamhället. En del av detta ymniga bidragsregn har fallit över ett par romska föreningar i Malmö, Romska ungdomsförbundet och Romska kulturcentret i Malmö. Enligt en granskning av Dagens Nyheter har de två föreningarna sedan millennieskiftet tagit emot över 100 miljoner kronor i stöd från olika myndigheter.

Men efter hand har flera myndigheter strypt bidragsflödet till de båda föreningarna eftersom det är oklart hur pengarna använts.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har sedan 2011 betalat ut nästan 40 miljoner kronor i organisationsbidrag och bidrag till olika projekt till Romska ungdomsförbundet. Projekt som exempelvis handlat om romska ”hälsoinspiratörer” och ”demokratiambassadörer”.

I slutet av förra året anade MUCF att allt inte stod rätt till. Projekt avbröts med omedelbar verkan och en närmare granskning av hur föreningen använt bidragsmiljonerna inleddes. Revisionsbyrån KPMG kopplades in. Romska kulturcentret i Malmö drogs också in i granskningen då det visade sig finnas tydliga kopplingar mellan de båda föreningarna. Enligt DN är en av slutsatserna i den pågående utredningen att det “finns stora och allvarliga brister” bland annat avseende bokföringen och redovisningen av antalet medlemmar.

Inte oväntat spelar Romska ungdomsförbundets ordförande Rosana Millon ut rasistkortet.

“Som rom är man alltid utsatt och aldrig betrodd. Det är där allting sitter”, säger hon till DN.

Men det är inte bara MUCF som dragit öronen åt sig när det gäller stödet till Romska ungdomsförbundet och Romska kulturcentret i Malmö.

Kulturrådet, som tidigare betalat ut 11 miljoner kronor till Romska kulturcentret i Malmö, stoppade sina utbetalningar i slutet av 2021.

“Här var det stora brister, det går inte att följa om pengarna används korrekt. Det är tillräckligt för att vi inte ska kunna bevilja stöd”, säger Lotta Brilioth Biörnstad, enhetschef på Kulturrådet, till DN.

Kulturrådets granskning fick till följd att även Malmö stad stoppade sina utbetalningar till kulturcentret.

Föga förvånande tillhör Allmänna arvsfonden de generösaste bidragsgivarna. Sedan 2011 har Romska ungdomsförbundet fått 26,5 miljoner kronor därifrån. Som kuriosa kan nämnas att fem miljoner gick till att skapa en mobilapp, Ung&Rom. avsedd att “underlätta för romer och myndigheter att kommunicera med varandra”. Föreningens bedömning var att 80 000 personer skulle använda sig av appen. App Store visar inte hur många som laddat ner en app. När DN kollade på Google Play angavs antalet nedladdningar till “10+”.

Intresset bland romska ungdomar för att hålla kontakt med landets myndigheter är tydligen begränsat.

Läs även: Skogkär: Utan bidragstagare förlorar Socialdemokraterna makten

Enligt svenska politiker är civilsamhället av vital betydelse för en levande demokrati. Det är också detta som motiverar det minst sagt generösa offentliga stödet.

Men som Riksrevisionen nyligen slagit fast i en granskningsrapport brister det i kontrollen av hur de utbetalade bidragen används.

Enligt Säkerhetspolisen har hundratals miljoner kronor i statsbidrag genom åren betalats ut till bolag, stiftelser och organisationer med kopplingar till “våldsbejakande extremism och antidemokratiska miljöer”.

Myndigheternas bidragsgivning bygger av tradition på tillit, men det fungerar inte i dag. Tilliten riskerar att utnyttjas av oseriösa aktörer och till denna förändrade riskbild har myndigheterna inte anpassat sig, är Riksrevisionens slutsats.

Civilsamhället ska stå fritt från såväl stat som marknad, fungera som en tredje kraft, byggd på medborgarnas frivilliga och självständiga organisering. Men i Sverige är detta civilsamhälle sedan länge helt beroende av den stat det ska stå fritt från. Det finns inget självständigt i det.

Att staten drar in miljarder i skattemedel för att sedan omfördela dessa till diverse – i politikers ögon – behjärtansvärda ändamål är en onödig och dessutom kostsam omväg. Att det nu helt uppenbart måste till en dyr kontrollapparat för att hindra fusk och mygel gör inte saken bättre.

En snabb blick på alla de organisationer och projekt som får ta del av det generösa offentliga stödet räcker för att inse att här finns miljarder att spara. Bidragen fungerar närmast som en födkrok för politiska aktivister.

Civilsamhället växte inte fram genom statlig finansiering. Det är dags att det åter lär sig stå på egna ben. Fast varje ansats i den riktningen lär mötas av högljudda anklagelser om att vilja montera ner den svenska demokratin.

Läs även: Brinkemo: Romani kris, sedvanerätt och likhet inför lagen