Även Norge står inför en elkris. 80 procent av elen som produceras kommer från vattenkraft. Och nivåerna i vattenmagasinen är låga. Med pågående energikris i Europa kan Norge inte heller räkna med att räddas av elimport när efterfrågan är som störst. Liksom Svenska Kraftnät förbereder sig den norska motsvarigheten, Statnett, nu för en vinter med elransonering och i värsta fall rullande nedsläckningar där elleveranserna helt enkelt bryts under längre eller kortare perioder i område efter område.

Men till skillnad från den svenska regeringen och svenska politiker agerar de politiskt ansvariga i vårt grannland.

En majoritet i det norska stortinget står bakom ett förslag som innebär ett tak för hushållens elpriser. Den enskilde konsumenten ska inte behöva betala mer än 10 procent av priset över 70 öre per kilowattimme. Detta ska gälla redan från 1 september. Om marknadspriset för elen ligger på 3 kronor per kilowattimme får hushållen betala 0,93 kronor, är priset 4 kronor per kwh stannar hushållens kostnad på 1,03 kronor.

Det billigaste fasta avtalet som erbjöds på måndagen för en villa i Malmö med en normal elförbrukning på 20 000 kilowattimmar var enligt nätsajten elskling.se 4,70 kronor vid en bindningstid på ett år, 4,20 kr på två år och 3,60 på tre år. Det innebär en kostnad på minst 94 000 kronor vid ett avtal bundet i ett år. Sedan tillkommer elnätsvgiften, som ökar när elpriset ökar.

Experter varnar för att svenska villaägare kan få betala upp till 50 0000 kronor mer för elen under de kommande vintermånaderna jämfört med samma period förra året.

När elpriserna flerdubblas på ett år drabbar det alla, inte bara villaägare, utan också den som bor i lägenhet. Den där pensionshöjningen i augusti på upp till 1 000 kronor lär i de flesta fall vara intecknad för länge sedan.

Människors ekonomi håller på att slås sönder. Många har inte sådana marginaler att de kan klara en kraftig och plötslig ökning av sina elkostnader. Särskilt inte med tredubblade bolåneräntor och prisökningar på i stort sett alla områden, inte minst livsmedel.

Hösten är snart här. Ska något göras behöver det göras nu. Missnöjet jäser i landets södra delar, i elområde 3 och 4, där de skenande elkostnaderna slår hårdast. Elhandelsbolaget Bixia beräknar att elpriserna i vinter kommer att vara drygt 450 procent högre i elområde 4 – längst i söder – än i elområde 1 – längst i norr.

Läs även: Skogkär: Farmanbar (S) fabulerar vidare om billig el i överflöd

Enligt energiminister Khashayar Farmanbar (S) jobbar regeringen på olika fronter för att hålla nere priserna. Vad stort sker, sker tyst, kanske? Om det ändå vore så väl.

Intervjuad i DN förklarar Farmanbar att han är skeptisk till åtgärder liknande det elkompensationspaket som regeringen lade fram i våras.

“Till slut riskerar man att hamna i ett läge där regeringen får väldigt stor inverkan på hushållens ekonomi och vad de använder pengarna till.”

Att höra detta från ett socialdemokratiskt statsråd, från en företrädare för en regering i ett land där i princip varannan krona en löntagare tjänar går bort i skatt, och där regeringen helst vill bestämma hur den andra kronan spenderas, det utmanar löjet.

Finansminister Mikael Damberg (S) pratade i Nyhetsmorgon i TV4 i lördags om den fantastiska gröna industrialiseringsvåg som enligt regeringen rullar över landet. Och som kräver ytterligare enorma mängder el. På frågan hur människor ska ha råd att värma sina bostäder här och nu hade han inte mycket att komma med.

“Människor måste göra sina egna investeringar”, som tilläggsisolering, nya värmesystem eller byta fönster, förklarade Damberg.

Men i södra Sverige höjer Farmanbars och Dambergs partikollegor rösten. Henrik Fritzon (S), regionråd i Skåne, vill avskaffa elområdena och se över beskattningen. Kommunstyrelsens ordförande i Malmö, Katrin Stjernfeldt-Jammeh, säger till Sydsvenskan att “regeringen måste gå in med kraftfullt elstöd i vår del av landet”.

Elområdena infördes 2011. Ett av skälen till indelningen var enligt Svenska Kraftnät att hantera flaskhalsar i överföringssystemet. Men istället för att lösa problemen under de tio år som gått har politikerna förvärrat dem. Sedan 2014 har rödgröna regeringar genom nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer i södra Sverige ökat obalansen mellan var elen till stor del produceras – i norr – och var den till stor del konsumeras – i söder. Därmed har problemet med flaskhalsar i överföringen ökat.

I förra veckan föreslog Liberalerna att skatten på el sänks från 25 till 6 procent och att energiskatten i ett första steg sänks med 5 öre per kilowattimme. Det skulle enligt L sänka skatten för en normal villaägare i Skåne med cirka 14 000 kronor under ett år. Övriga partier i det blågula blocket borde ansluta sig.

Att liknande eller andra förslag på lösningar kommer från regeringen inom kort är en extrem lågoddsare. Gissningsvis lär Farmanbar och hans statsrådskollegor inte sitta på händerna länge till.

På måndagen kallade Moderaterna energiminister Farmanbar till riksdagens näringsutskott för att få svar på vilka åtgärder regeringen tänker vidta för att förhindra att effektbrist leder till att hushåll och företag kopplas bort från elnätet i vinter.

Självklart ska oppositionen sätta press på regeringen och Farmanbar. Men åtminstone för hushållens del är några sporadiska strömlösa timmar förmodligen ett mindre problem än sömnlösa nätter orsakade av återkommande elräkningar på 10 000 kronor.

Skogkär: Två hål i väggen men ingen ström