Facebook noscript imageSkogkär: Det går inte att ta Miljöpartiet på allvar
Mats Skogkär
Ledare
Skogkär: Det går inte att ta Miljöpartiet på allvar
Miljöpartiets språkrör Per Bolund och Märta Stenevi (MP) vid fredagens pressträff. Foto: Claudio Bresciani/TT
Miljöpartiets språkrör Per Bolund och Märta Stenevi (MP) vid fredagens pressträff. Foto: Claudio Bresciani/TT

Miljöpartiet har hittat lösningen på hur EU ska frigöra sig från beroendet av rysk gas och olja: genom att istället importera el från Sverige.

Miljöpartiet vill stoppa all import av olja och gas från Ryssland. “Omedelbart” för svenskt vidkommande och “så snart som möjligt” för EU:s del.

“Ryssland får långt mer än hälften av sina exportintäkter från energin. Genom att stoppa all rysk energiimport till EU kan vi slå undan benen för Rysslands finansiering av kriget”, skriver MP i ett pressmeddelande.

Tanken är god men, som det mesta som kommer från Miljöpartiet, utan förankring i verkligheten. Till att börja med lär kriget vara över, på ett eller annat sätt, långt innan ett sådant totalt importstopp förverkligats.

För svensk del skulle det vara relativt enkelt. Ungefär en procent av den naturgas som förbrukas i Sverige och knappt tio procent av råoljeimporten kommer från Ryssland. För övriga EU är det inte lika enkelt. EU importerar en fjärdedel av all olja och närmare hälften av all naturgas från Ryssland.

Hur ska då dessa enorma mängder rysk gas och olja ersättas, undrar så klart vän av ordning och förmodligen alla andra också. Hur ska bostäder värmas, varifrån ska industrin få sin energi?

Lugn. Miljöpartiet har så klart tänkt på den saken. Sverige fixar skivan. Miljöpartiet vill att myndigheter och näringsliv i Sverige gemensamt ser över alla möjligheter att “öka vår produktion av energi och minska vår konsumtion av energi. Målet är att minska EU:s importberoende av rysk energi genom att öka svensk energiexport”, förklarar MP.

“Redan idag är Sverige ett energiexporterande land, och vår roll nu blir ännu viktigare. Inte minst för de europeiska länder som riskerar att drabbas allra hårdast av ett importstopp för rysk energi”, betonar Per Bolund.

Miljöpartiet kallar det “energisolidaritet” och vill att det omedelbart ska införas som bärande princip i svensk och europeisk energipolitik.

Det här är inget annat än ett patetiskt skådespel. Bolund försöker rättfärdiga Miljöpartiets huvudlösa energipolitik genom att låtsas att Sverige – tack vare den – kan göra verklig skillnad för att minska EU:s beroende av rysk energi.

Läs även: Skogkär: En snara Europa själv lagt om halsen

Det är korrekt att Sverige är nettoexportör av energi, av el. I genomsnitt 10–30 TWh, terawattimmar, på årsbasis. Men enbart de tre största elslukarna i EU, Tyskland, Frankrike och Italien, förbrukade 1 343 TWh under 2020. Den svenska exporten motsvarar alltså 1–2 procent av den el dessa tre länder gör av med. Inte ens om Sverige exporterade all el vi förmår producera skulle det räcka särskilt långt. Miljöpartiet kommer i vanlig ordning med politiska förslag utan förankring i verkligheten, utan att ha en aning om konsekvenserna och hur de ska hanteras.

Om EU:s energiberoende av Ryssland ska brytas måste rysk gas och olja ersättas med gas och olja från annat håll, i alla fall på kort sikt. Det blir i första hand till att försöka importera olja och gas från USA och Mellanöstern.

Ett annat sätt är att öka utvinningen av olja och gas i Nordsjön. 2020 beslutade Danmark att inte dela ut fler nya tillstånd för att leta efter olja och gas. Ett beslut som bör omprövas. Storbritannien gav däremot nyligen grönt ljus för exploatering av ett nytt oljefält, Abigail.

Att ta tillvara gas och olja från källor som Europa själv har rådighet över skulle göra verklig skillnad. Men självklart vill Miljöpartiet istället stoppa all utvinning av fossila bränslen internationellt och inom EU.

Det vore också tacknämligt om Tyskland stoppade planerna på att stänga sina tre återstående kärnkraftverk i år. Och, om möjligt, återstarta de reaktorer som togs ur drift förra året.

Men alla vet att Miljöpartiets tyska systerparti, Die Grüne, varit pådrivande i panikavvecklingen av den tyska kärnkraften. På samma sätt har Miljöpartiet drivit på för att avveckla svenska reaktorer i förtid och förhindra investeringar i ny kärnkraft.

Istället för åtgärder som realistiskt sett skulle kunna göra verklig skillnad på någorlunda kort sikt ägnar sig Miljöpartiet åt fria fantasier.

Att Miljöpartisterna tar sin politik på största allvar är en sak. Att någon annan fortfarande gör det, är en gåta.

Läs även: Skogkär: Räkna med dyrare el när Tyskland stänger kärnkraften för gott

Mats Skogkär

Utbildad vid Journalisthögskolan i Göteborg. Reporter på TT Nyhetsbyrån i 15 år. Ledarskribent på Sydsvenskan i 15 år.

mats@bulletin.nu