Miljöpartiets språkrör Per Bolund lyssnar på forskningen. Så länge forskningen säger det Per Bolund vill höra. Säger forskningen något Bolund inte vill höra vill Bolund inte lyssna längre.

För Bolund och Miljöpartiet är kraftigt ökad reduktionsplikt en absolut nödvändighet om Sverige ska nå de av riksdagen uppsatta klimatmålen. Men nu varnar forskare för att reduktionsplikten är en återvändsgränd som skadar klimatet. Och då slår språkröret dövörat till.

“Man förenklar en komplex verklighet”, invänder Bolund mot kritiken, en replik som gör ett dråpligt intryck när den kommer från en av Miljöpartiets tunnelseende talespersoner.

Reduktionsplikten innebär, om någon nu missat det, att bensin och diesel ska blandas ut med förnybart biodrivmedel. Och eftersom biodrivmedel är betydligt dyrare än bensin och diesel stiger priserna på den utspädda produkten. Regeringen har beslutat att den gradvisa ökningen av reduktionsplikten ska pausas under nästa år, detta för att hålla nere prisökningarna på bensin och diesel. Regeringen avser därefter att från den 1 januari 2024 och för återstoden av mandatperioden sänka reduktionsplikten till EU:s lägstanivå.

Det här har fått den rödgröna oppositionen att gå i taket, men ingen tog större ord i sin mun än Bolund:

“Det här är inget annat än vansinne!”, kommenterade han upprört på Twitter.

Nu råder ingen som helst enighet bland forskare om att reduktionsplikten är ett klimatpolitiskt mirakelmedel – eller ens bra. I tidskriften Nature kritiseras EU:s stora plan för grön omställning, Fit for 55, som går ut på att EU:s medlemsstater ska minska sina utsläpp med 55 procent till år 2030. En av nyckelåtgärderna för att nå detta mål är en kraftigt ökad satsning på biobränslen. Men, påpekar forskarna i Nature, detta lär leda till ökad skogsavverkning och till att jordbruks- och betesmark i ökad utsträckning används för odling av energigrödor istället för livsmedel.

“En större del av EU:s mat kommer nu att behöva importeras, och bördan för att producera mat för en ökande världsbefolkning skjutas över på omvärlden. Det kommer öka den tropiska avskogningen, minska den biologiska mångfalden och ge ökade utsläpp även i resten av världen”, varnar i DN en av forskarna bakom artikeln i Nature, Chalmersdocenten Stefan Wirsenius. Regeringen gör rätt, om än av fel orsaker, anser han.

Det låter inte direkt som en utveckling Miljöpartiet skulle vilja medverka till – enligt Miljöpartiet har världen redan drabbats av massvält på grund av klimatförändringar. Men Bolund låter sig inte rubbas. Det där stämmer inte, säger han till Svenska Dagbladet.

En forskare Bolund och Miljöpartiet inte heller lyssnar på är nationalekonomen John Hasslert, som ifrågasätter att Sverige för dyra pengar – reduktionsplikten kostar i storleksordningen 25 miljarder kronor om året – importerar biobränsle som lika gärna kunde användas för att minska utsläppen i andra länder.

Men för Miljöpartiet spelar pengar som bekant ingen roll när partiet ska genomföra sin radikala samhällsomdaning. ”Allt ditt är mitt”, sade miljöpartisten till skattebetalaren.

Läs även: Skogkär: Det låga förtroendet för Miljöpartiets politik är alldeles för högt

Den bild Miljöpartiet vill sprida av ett parti som lyssnar på forskningen har i realiteten inte så mycket med verkligheten att göra.

Miljöpartiet vill ha ekologisk odling, utan konstgödsel och “farliga” bekämpningsmedel. Partiets mål är att hälften av den svenska jordbruksmarken ska brukas ekologiskt år 2030. “Ekologisk mat” ska bli standard inom skola, vård och omsorg. Att ekologisk odling ger mindre skördar och därför antingen kräver större arealer eller leder till mindre livsmedelsproduktion är inte argument som biter på en Bolund.

Ingen kan ha missat att när forskare pekar på kärnkraftens betydelse för en stabil och säker elproduktion så talar de för döva öron vad Miljöpartiet beträffar. Att samma sak gäller forskning som pekar på kärnkraftens fördelar ur klimatsynpunkt behöver knappast påpekas. Satsningar på små modulärar reaktorer, SMR, som allt fler såväl forskare som näringslivsföreträdare lyfter fram, fnyser Bolund exempelvis åt:

“Det är ju inte någon teknik som skulle lösa några problem i närtid.”

Nej, de akuta problem med elförsörjningen som blivit följden av den energipolitik Miljöpartiet drivit fram finns det dessvärre ingen quick fix för.

Det är dags att sluta lyssna på Miljöpartiet. De flesta väljare har redan gjort det, men ju förr även de återstående procenten kommer till insikt, desto bättre.

Läs även: Skogkär: Per Bolund och sanning är som olja och vatten