Det finns ingen ände på allt elände friskolesystemet inneburit, enligt kritikerna. Ännu har, såvitt jag vet, ingen politiker lagt skulden för måndagens spektakulära knivrån mot en hel gymnasieklass i Västerås på friskolorna. Men ge det några dagar, så ...

Enligt statsminister Magdalena Andersson (S) är friskolorna i alla fall en viktig bidragande orsak till gängkriminaliteten.

“Ska vi bryta detta långsiktigt, då måste vi stoppa nyrekryteringen som vi ser i dag. Och då måste ungdomar klara skolan. Då kan vi inte ha den här marknadsskolan som vi har i dag som driver mot segregation”, sade Andersson i partiledardebatten i TV4.

Att det finns en koppling mellan friskolor och gängkriminalitet har Andersson varit inne på tidigare.

“Det skolsystem som vi har i Sverige i dag [...] är ett skolsystem som i grunden driver en ökad segregation. En stor och ökande segregation är en grogrund för brottslighet, så det är klart att det finns en koppling där om man tänker i några led”, sade Andersson i en intervju i Svenska Dagbladet härförleden (21/1).

Sambandet, enligt Andersson, ser alltså ut som följer:

Friskolor orsakar skolsegregation vilket gör att ungdomar inte klarar skolan vilket i sin tur leder till kriminalitet.

Magdalena Andersson pekar specifikt ut det hon kallar “marknadsskolan”. Samma sak med skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S). Enligt henne är det detta “marknadssystem som skapar utslagning och segregation“.

Tydligen är det inte friskolor i sig som är problemet utan vinstdrivande skolor. Och att utlova vinstförbud i skolan tror Socialdemokraterna ska bli en valvinnare.

“Att våra skattepengar som jag har fått ansvaret för att hantera försvinner bort till människor jag inte ens vet vilka det är. Det är fel. Det är slarvigt. Det är omoraliskt. Jag tror jag har svenska folket med mig där”, säger Axelsson Kihlblom till Expressen.

Läs även: Systemfelen i skolan blir kvar

Det är nog bara Magdalena Andersson och hennes partivänner som tycker att kopplingen mellan vinstdrivande skolor och gängkriminalitet är så där klar. Det skulle vara intressant att se någon försöka leda det i bevis.

Att friskolor lett till att elever i ökad utsträckning sorteras är svårt att förneka. Barn med samma eller liknande bakgrund tenderar att hamna i samma skolor. Skolan är inte längre självklart den plats där direktörens och busschaufförens barn möts. Vilket på många sätt är beklagligt.

Andersson föreställer sig tydligen att om vinstintresset bara försvann skulle det inte heller finnas något intresse från skolornas sida att locka till sig alla välartade och studiemotiverade elever som – åtminstone i teorin – så mirakulöst kan lyfta studieresultatet för alla andra, även de vanartiga och skoltrötta. Inte heller skulle det finnas något motiv för de välartade och studiemotiverade att söka sig till vissa friskolor. Därmed skulle skolsegregationen så sakteliga upphöra. Fler skulle klara skolan och då skulle färre bli kriminella.

Slutet gott allting gott.

Här handlar det nog inte så mycket om att kunna tänka i flera led som att kunna tänka hypotetiskt. Väldigt hypotetiskt.

Friskolorna existerar på en marknad. För att vara framgångsrik på en marknad gäller det att erbjuda en produkt eller tjänst som efterfrågas.

Vilken är då tjänsten som efterfrågas? En god utbildning, är det självklara svaret.

Fast det är inte hela sanningen. Vad som efterfrågas är också det alla i princip fördömer – segregation.

Att välja friskola är även att välja bort – i regel en kommunal skola. Det är att välja bort stök, otrygghet och en dålig inlärningsmiljö. Att detta val inte alltid är välgrundat är en annan sak.

Många ser de uppenbara baksidorna av skolsegregationen. Få är villiga att offra sina egna barn för att bryta den. Snarare än att vara problemet är skolsegregationen lösningen. Inte den bästa lösningen men den enklaste. Att moralisera över detta kanske känns bra för stunden, men leder ingen vart.

Vill politikerna komma tillrätta med skolsegregationen måste de erbjuda ett bättre alternativ. Det känns avlägset. Väldigt avlägset.

Läs även: Kaoset i skolan ökar risken för brott