Socialdemokraterna gillar inte Nato, för det är en ”kärnvapenallians”, men vill inget hellre än ha dess beskydd.
Vad är bäst för Sverige och svensk säkerhet? Enligt statsminister Magdalena Andersson (S) är detta den första och sista fråga hon ställer sig inför varje viktigt politiskt beslut.
Med tanke på Anderssons och regeringens krumbuktande i Natofrågan ligger slutsatsen nära till hands att det snarare är Partiets väl och ve som avgör.
Socialdemokraterna är djupt splittrade i Natofrågan. Stora delar av socialdemokratin har aldrig förlikat sig med och vill aldrig förlika sig med tanken att Sverige faktiskt övergav neutralitetspolitiken i och med Kalla krigets slut och medlemskapet i EU. De lever kvar i det förgångna.
Detta samtidigt som partiet fört en försvarspolitik som lagt Sverige så nära Nato att inte ens en ljusstråle skulle kunna tränga emellan. Den alliansfrihet som enligt Socialdemokraterna tjänat Sverige väl och “hållit oss utanför krig i 200 år” är i praktiken övergiven även den.
Alla vet det. Socialdemokraterna låtsas inte om det.
Läs även: SD öppnar för Nato: ”Vi lever i ett helt nytt läge”
Närmandet till försvarsalliansen har trasslat till det för partiets Natomotståndare. Det innebär inte att de gett tappt. Inte på långa vägar.
På partikongressen i november 2021 lyckades den socialdemokratiska partiledningen med viss möda avstyra ett beslut om att Sverige skulle ansluta sig till FN:s konvention om ett globalt förbud mot kärnvapen. Om Sverige anslutit sig hade det kunnat omöjliggöra svenskt försvarssamarbete med USA.
Tunga socialdemokrater, bland dem dåvarande utrikesministern Margot Wallström, ville i det längsta att Sverige skulle skriva under konventionen.
“Att gå med i Nato betyder att bejaka dess kärnvapendoktrin, som vid krig innefattar risken av ömsesidig total förintelse. Att föra in Sverige under Natos ‘kärnvapenparaply’ vore som att ta på sig en global självmordsväst.”
Så skriver den tidigare biståndsministern (S) och kabinettssekreteraren vid Utrikesdepartementet, Pierre Schori, en av de främsta företrädarna för det socialdemokratiska Natomotståndet, på fredagens DN Debatt (11/3). Global självmordsväst – stark medicin, onekligen.
Samma argument, fast inte fullt så dramatiskt formulerat, dyker upp när Magdalena Andersson i en intervju förklarar varför ett svenskt Natomedlemskap inte är aktuellt:
“Man bör också ha med sig att Nato är en allians med kärnvapen.”
På 1950-talet drog Sovjetunionen upp idén om en kärnvapenfri zon i Norden ur sin propagandasäck. Snart skulle den hamna i Socialdemokraternas påse. Såväl Olof Palme (S) som hans efterträdare Ingvar Carlsson (S) drev på för en kärnvapenfri zon i Norden. Sovjetunionens syfte den gången var att försöka neutralisera det faktum att Danmark och Norge blivit medlemmar i Nato. I dag försöker Ryssland med hot och påtryckningar förhindra att Sverige och Finland blir medlemmar i Nato.
Läs även: Skogkär: Efter vapen till Ukraina är det dags för medlemsansökan till Nato
Enligt Pierre Schori finns det ingen anledning för Sverige att ansluta sig till någon “kärnvapenallians”. Förklaringen kanske överraskar: USA garanterar vår säkerhet. Till sitt stöd tar han ett uttalande från Joe Biden under dennes tid som vicepresident där Biden beskriver Sverige som “ett okränkbart territorium” för Putin såväl som för andra.
Att Sverige inte behöver Natos “kärnvapenparaply” beror alltså på att vi är skyddade av USA:s “kärnvapenparaply”.
Inför hotet från Ryssland fann Magdalena Andersson för gott att tillsammans med Finlands statsminister Sanna Marin (S) brevledes påminna EU:s övriga stats- och regeringschefer om unionens solidaritetsklausul, artikel 42.7 i EU-fördraget, som inleds:
”Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med alla till buds stående medel […]”.
Den svenska regeringen hoppas alltså på att bland andra kärnvapenmakten Frankrike ska ge Sverige bistånd “med alla till buds stående medel” om vi utsätts för ett väpnat angrepp.
På samma sätt lyfte regeringen nyligen fram ett löfte från kärnvapenmakten Storbritannien om att komma till Sveriges undsättning vid ett angrepp som ett exempel på hur vår säkerhet är garanterad trots att vi inte är med i Nato.
Stödet för ett svenskt Natomedlemskap växer. Opinionen har svängt snabbt. Med tanke på Rysslands angrepp på Ukraina är det inte särskilt märkligt.
När nu Sverigedemokraterna också gläntar på dörren för medlemskap ser det ut som om det snart kan finnas en klar majoritet i riksdagen för att Sverige ska gå med i Nato.
Soialdemokrterna står allt mer isolerade och med allt ihåligare argument i frågan om Natomedlemskap.
