När Greta Thunberg i juni återvände till Sverige efter att i en första vända denna sommar ha deporterats från Israel, fick hon frågor om sitt sällskap under seglatsen. Frågor om huruvida hon såg det som problematiskt att resa med personer som stödjer terrororganisationer som Hizbollah och Hamas.

Journalister som ställer kritiska frågor är Thunberg inte van vid. Hon svarade fnittrande att dessa uppgifter var helt okända för henne.

“Ska jag fråga exakt alla människor exakt vad de har sagt om allting?”, löd hennes motfråga.

En av dem som den gången reste med samma båt som Thunberg och som greps samtidigt med henne, var en annan känd professionell aktivist, brasilianaren Thiago Ávila. I februari 2024 var Ávila inbjuden till begravningen av terrorgruppen Hizbollahs ledare Hassan Nasrallah i Beirut. I inlägg i sociala medier beskrev Ávila Hizbollahledaren som en källa till inspiration, en imponerande person, central i den antikoloniala kampens historia.

En annan person Thunberg seglade med i juni var Rima Hassan, Europaparlamentariker för La France Insoumise – Det okuvade Frankrike, LFI, ett parti där revolutionär vänster smälter samman med totalitär islamism. Enligt Rima Hassan är det Hamas ägnar sig åt inte terrorism. Hamas, förklarar hon, är en motståndsrörelse som bedriver en legitim väpnad befrielsekamp mot kolonialt förtryck, helt i enlighet med internationell rätt.

Både Ávila och Hassan deltog liksom Thunberg även i den andra seglatsen, om än inte på samma båt som svenskan. En annan deltagare i denna aktion, officiellt kallad Global Sumud Flotilla, var den brittiska förintelseförnekaren Sarah Wilkinson, som den 7 oktober lyckönskade Hamas efter terrorgruppens “otroliga” aktion mot “de illegala israeliska bosättningarna”.

Till de på våra breddgrader mer kända Hamasseglarna hör Yvonne Ridley, brittisk journalist och aktivist. En antisemit och terroristmedlöpare som lyckades bli omtalad även i Sverige när hon 2013 gästtalade på De muslimska familjedagarna, anordnade av bland annat Islamiska förbundet och Sveriges Unga Muslimer.

Dag för dag och mot slutet närmast minut för minut rapporterade etablissemangsmedia om Greta Thunbergs andra, två månader långa propagandaseglats på Medelhavet. Intresset för vilka som ingick i Thunbergs segelsällskap var däremot minst sagt klent.

Läs även: Skogkär: Greta Thunberg vet vad hon vill – krossa kapitalismen

Greta Thunberg har hela tiden vetat precis vilka hon slagit följe med och vad de står för. Inte alla, och inte i detalj, självklart. I den andra seglatsen deltog trots allt närmare 500 aktivister från ett fyrtiotal länder. Men i stort. För Thunberg står i allt väsentligt för samma saker – minus den öppna antisemitismen. Det är inte så att hon råkat hamna i fel sällskap. Kaka söker maka.

När det pågår en ockupation har folket rätt att göra motstånd, “det är inte min åsikt, det är internationell lag”, förklarade Thunberg i en intervju inför seglatsen med Global Sumud Flotilla, och låter som ett eko av Rima Hassan. Att döda civila är fel, medgav hon. Självfallet, Thunberg drivs ju av kärlek till mänskligheten. Men – detta ”men” som upphäver det tidigare sagda – Hamas handlingar måste förstås i sitt sammanhang, det vill säga det sammanhang där “många hundratusentals människor” dör i Gaza.

För att få till en omelett måste det knäckas en del ägg, det vet alla. Och för att bryta en ockupation måste några hundra ungdomar på en musikfestival slaktas. Till exempel.

Vid det propagandamöte förklätt till presskonferens som de svenska deltagarna i den internationella Hamasflottan anordnade på Sergels torg i Stockholm på tvåårsdagen av pogromen den 7 oktober, sade Thunbergs sällskap under färden, Irana Wilson, följande till åhörarnas jubel:

“Vi går framåt tills Palestina är fri [sic], tills varenda fånge är fri, tills vi alla är fria från sionismen!”

Det är en klargörande formulering. För om målet är att alla ska bli fria från sionismen innebär det att sionismen berör oss alla, påverkar oss alla, mer eller mindre ingripande. Att vi alla, åtminstone i någon mån och någon form, är sionismens fångar. Detta är inget annat än den uråldriga idén om judisk allmakt och manipulativ kontroll i modernare skrud, en antisemitism förklädd till antisionism.

Sionism är judisk nationalism, en idé om att judar i likhet med andra folk har rätt till självbestämmande i en egen stat, i sionismens fall det historiska landet Israel. Efter andra världskriget och Förintelsen blev antisemitism något som bara övervintrade nazister bekände sig till öppet. De blev snabbt utstötta. Till vänster, bland socialister, bytte antisemitismen skepnad och blev till antisionism. Ny förpackning men i allt väsentligt samma innehåll. Den stora skillnaden mot antisemitism är att i antisionismen har den brutala judiska staten ersatt den intrigerande juden som all ondskas moder.

En värld fri från sionism innebär en värld utan Israel. Och det är vad Thunberg och hennes kamrater kräver när de skanderar att Palestina ska befrias, från floden till havet.

Säg mig vem du seglar med och jag ska säga dig vem du är.

Läs även: Skogkär: Sagostund med Greta Thunberg